Arbetsmiljön kan ha en stor ekonomisk betydelse för individ, samhälle och företag samt övriga organisationer. Ämnet har också fått allt större uppmärksamhet internationellt och inom EU. Särskilt inom de nordiska länderna har man använt ekonomiska argument för att motivera till satsningar på en bättre arbetsmiljö. I denna rapport beskrivs de ekonomiska effekternas betydelse i arbetsmiljöpolitiken och hur ekonomiskt tänkande kan tillämpas i tillsynsverksamheten. Rapporten avser också att strukturera ämnet, som i viss mån är svårhanterligt och innehåller motstridigheter. Erfarenheter, modeller och viktiga forskningsresultat beskrivs i rapporten. En beskrivning av ställningstaganden och linjeval i länderna visar, att betoningar, prioriteringar och politik delvis varierar länderna emellan. En förfrågan till parterna visar, att man i hög grad är enig om de positiva ekonomiska effekterna av en god arbetsmiljö. Då det gäller utvecklandet av ekonomiska styrmedel går åsikterna emellertid isär. Rapporten konkluderar med att bättre kunskaper om arbetsmiljöns ekonomiska verkningar har en central roll som igångsättare av utvecklingsåtgärder.