Violence against women is a problem in all countries in the world, including the small autonomy of the Åland Islands. The violence ranges from psychological threats to femicide. In the Åland Islands the issue has been placed on the agenda of politicians and the authorities, while reports about severe violence against women have been brought to the public. In Åland no scientific research on violence against women has been performed. The overall aim of this dissertation is to gain a deeper insight into how battered women in Åland are cared for by nurses, and how the official organizations have responded to the government policy directives. In this thesis, the first study, a descriptive survey, describes how nurses identify and support battered women. In the second and third studies, the method of grounded theory was used to explore the experiences and perceptions of nurses and battered women of violence against women. In the fourth study a case study approach was used to explore government policies for intimate partner violence. The main findings in this thesis are that battered women used health services to receive help. We found that nurses identified and supported abused women, even though services for these women were inadequate. Nurses were willing to help the women, but they often lacked support. Battered women reported that they received ad hoc help. They were often left alone, dependent on a nearby person to escape, survive, and recover. Another finding was that the Government of the Åland Islands demanded that the official organizations should allocate services to battered women, but the organizations’ response to the directives had some limitations. From a public health perspective, the phenomenon presents an urgent challenge. Overall, the public health community can and should contribute greatly towards the understanding, prevention, and control of violence by applying and adapting already constructed principles, and by implementing strategies.

Våld mot kvinnor är ett problem som förekommer i alla länder I världen inkluderat det lilla autonoma området Åland. Fenomenet kan jämföras med terror. Våld mot kvinnor utövas i former från hot till mord. På Åland har problemet lyfts fram både genom politikers som tjänstemäns agendor, samtidigt som rapporter om allvarligt förekommande våld mot kvinnor rapporterats till allmänhetens kännedom. Våld mot kvinnor har inte studerats genom vetenskaplig forskning på Åland. Huvudsyftet med denna avhandling är att uppnå fördjupade insikter angående hur våldsutsatta kvinnor bemöts av sjukskötare och hur de offentliga organisationerna agerat utifrån regeringens direktiv. I denna avhandling är den första studien en beskrivande undersökning som beskriver hur sjukskötare identifierar och hjälper våldsutsatta kvinnor. Den andra och tredje studien har använtgrounded theory för att studera sjukskötare och våldsutsatta kvinnors erfarenheter och uppfattningar angående våld mot kvinnor. Den fjärde studien en case study studie har undersökt regeringens riktlinjer angående våld mot kvinnor. Huvudfynden i denna avhandling visar att våldsutsatta kvinnor söker hjälp från hälsovården. Vi fann att sjukskötare identifierar och stöder våldsutsatta kvinnor även då servicen var otillräcklig. Sjukskötare var villiga att hjälpa kvinnorna men de saknade ofta själva stöd. Våldsutsatta kvinnor rapporterade att de erbjöds en hjälp som de uppfattade som ad hoc. De var ofta lämnade ensamma helt beroende av en närstående person för att kunna fly, överleva, och återhämta sig. Ett annat fynd var att Ålands landskapsregering hade uppmanat de offentliga organisationerna att erbjuda service till våldsutsatta kvinnor, men organisationernas respons var begränsade. Fenomenet utgör en akut utmaning sett utifrån ett folkhälsoperspektiv. Slutligen, de ansvariga för folkhälsan i samhället kan och borde bidra med förståelse, prevention, och kontroll av våldet genom att tillämpa och anpassa redan konstruerade principer, och genom en implementering av åtgärder.