Skolorna på gymnasienivå i OECD-länderna skiljer sig i många avseenden från varandra. Skillnaderna gäller inte bara mellan länderna utan också inom länderna. På många punkter är dock likheterna mellan skolorna i de nordiska länderna betydande och de nordiska länderna skiljer sig mer eller mindre samlat från majoriteten av OECD-länderna.Skillnaderna mellan länderna är av både positiv och negativ karaktär. Skolorna i de nordiska länderna satsar mer än i många andra länder på lärarnas kompetensutveckling och skolornas studie- och yrkesrådgivning är i Norden mer omfattande än i OECD-länderna i genomsnitt. Skolorna i Norden ligger klart i täten när det gäller tillgången till datorer och användningen av IT i undervisningen är betydligt mer utbredd i skolorna i Norden än i de flesta andra OECD-länder. Å andra sidan är bristen på kvalificerade lärare större i de nordiska länderna än i andra OECD-länder och skolorna i Norden anställer oftare än skolorna i andra länder inte fullt kvalificerade lärare.Detta framgår av föreliggande rapport som bygger på data från en internationell OECD-studie som genomfördes 2001-2002 bland 4 000 skolor på gymnasienivå i 14 OECD-länder. Studien analyserar en lång rad centrala indikatorer som belyser hur skolorna i de olika länderna fungerar. Den nordiska rapporten är en självständig bearbetning av OECD-undersökningens data med fokus på resultat och jämförelser av särskilt intresse för de nordiska länderna. Rapporten har utarbetats på initiativ av de nationella skolmyndigheterna i Norden.En internationell rapport som presenterar OECD-studiens resultat har våren 2004 publicerats av OECD med titeln Completing the Foundation for Lifelong Learning – An OECD Survey of Upper Secondary Schools.