Klagomål på damm och smuts i skolmiljöer är vanligt förekommande. Detta arbete syftar till attundersöka hur mycket deponerat damm som finns på olika ytor i skolsalar, hur en professionell städkonsulent bedömer städningen i relation till tekniska mätningar av deponerat damm, hur snabbten yta återsmutsas efter storstädning samt eventuella hälsoeffekter. Vid denna undersökning har vianvänt inomhusenkäten MM060 NA Sp1 för att fånga upp elevernas rapporterade symtom ochupplevelsen av städningen samtmätt deponerat dammmed gelfiltertjep (BM-Dustdetector). Mängden deponerat damm varierar kraftigt mellan olika skolor, sannolikt beroende på varierandepersonbelastning, lokalernas utformning samt städrutiner. Undersökningen ger visst stödför att mängden deponerat dammrelateras till upplevelsen av städkvaliteten men förhållandet bestäms ävenav många andra faktorer. Generellt uppmäts högre halter av deponerat damm på ytor som inte underhållsstädas. Storstädningen reducerar halten av deponerat damm påtagligt men återsmutsningsker snabbare där belastningen och nedsmutsningen är större. Det finns vissa samband mellan hur enprofessionell städkonsulent värderar städningen, främst golvstädningen, och uppmätta halter avdeponerat damm men sambanden är inte särskilt starka. Elever som besväras av ”damm och smuts” samt”instängd (dålig) luft” rapporterar signifikant fler symtom relaterat de icke besvärade. Exponeringför enbart besvärande damm och smuts medför en signifikant ökad frekvens av allmänsymtom, slemhinnesymtom, främst ögonbesvär, samt hudsymtom.Resultatet från denna studie pekar på att man trots alla påverkande faktorer ser en viss hälsoeffekt relativt till förekomst avdamm och smuts. Då cirka var fjärde skolelev bedöms ha någon typ av allergi är det väsentligt attskolmiljön är så ren som möjligt. Förhållandena kan sannolikt förbättras genom en ökad ochförbättrad städning

Complaints about dust in school environments are frequent. This work aims to investigate the amount of dust deposit on different horizontal surfaces in class rooms, how a professional cleaning consultant assesses cleaning in relation to measurements of dust deposit and how quickly a surfacebecomes filthy again after thorough cleaning and health effects. In this investigation we used the questionnaire MM060 NA Sp1 to estimate the students’ symptoms and experience of cleaning andmeasures deposit dust with BM-Dustdetector. The amount of dust deposit varies vastlybetweenschools probablydue to varying number of persons, the geometry of the rooms and cleaningroutines. The investigation supports the idea that the amount of dust deposit relates to the experience of the quality of cleaning but the relation is also dependent of manyother factors. Larger amounts of dust deposit are generally found on surfaces not normally cleaned. Thorough cleaning reduces considerably the dust deposit but it regrows quicklywith high loading of persons. There exist some relations between the association of the cleaning by a professional cleaning consultant, especiallycleaning of the floor, and measured amount of dust deposit but the relations are not very strong.Students complaining of “dust and dirt” and “stuffy, bad air” report significantly more symptoms than the reference group. Exposure to only “dust and dirt” gives more, general symptoms and more mucous membrane and skin symptoms. The results from this study indicate a health effect from “dust and dirt”. One out of four Swedish students have some form of allergies. It is thereforenecessary to have a clean school environment. Presumably good cleaning routines will improve the situation.