De nordiska länderna vill att Norden ska vara den mest hållbara och integrerade regionen i världen år 2030. En naturlig del av denna ambitiösa vision är en integrerad nordisk arbetsmarknad för företag och medborgare. Här spelar det nordiska skatteavtalet och dess administration en avgörande roll. 

Covid-19-pandemin visade dock att det finns uppenbara utmaningar med tillämpningen av det nordiska skatteavtalet samt andra bilaterala avtal och nationell lagstiftning. Under pandemin riskerade medarbetare med arbetsplats på den andra sidan av en nordisk gräns att få skatteproblem om de följde rekommendationerna om att arbeta hemma. Utmaningarna lyftes fram av Gränshinderrådet, som vid flera tillfällen uppmanade de nordiska regeringarna att införa undantag för dem som ofrivilligt arbetade hemifrån under pandemin. Pandemin är över, men önskan om hybridarbete eller att arbeta på distans är här för gott. 

Det är dock inte bara beskattningen av löneutbetalningar i samband med distansarbete som medarbetare och företag upplever problem med. Till exempel visar undersökningar att det kan uppstå osäkerhet, högre beskattning och extra administration i samband med in- och utbetalning av pension samt i fall då en och samma arbetsgivare ska registrera och följa beskattningsregler, beskattningstidpunkter och löneadministration i flera länder. 

Om Norden ska utvecklas till en tillväxtregion med en integrerad arbetsmarknad med rörlighet för medborgare och företag, kräver det att just medborgare och företag i högre grad är i centrum så att lagstiftning och administration stöttar deras möjligheter. 

Därför har Nordiska ministerrådet och Gränshinderrådet, i samarbete med Nordiska rådet, 2022 startat ett projekt som ska identifiera de centrala problemställningarna och rekommendera möjliga lösningar. Syftet med denna rapport är således att ge bästa möjliga grund för fortsatt politiskt arbete för att eliminera de nuvarande nordiska skatteproblemen relaterade till hybrid- och distansarbete.