Lagstiftningspolitik är ett begrepp som introducerats i försöken att nå ett helhetsbetonat, planmässigt och samordnat betraktelsesätt på lagstiftningen. Med lagstiftningspolitik avses något mer än enbart strävandena att nå en mer begriplig och överskådlig lagstiftning. Det är fråga om att få ett grepp om lagstiftningen som medel i ett målrationellt, politiskt handlande. Vid det nordiska seminariet om lagstiftningspolitik gjordes en översikt av hur man i varje nordiskt land arbetar för att förbättra lagstiftningens kvalitet och för att skapa en konsekvent lagstiftningspolitik. Som underlag utarbetades nationella rapporter från länderna. Vid seminariet inleddes också en debatt om det finns utrymme för något man kunde kalla en nordisk lagstiftningspolitik. Frågan är om det finns möjligheter att anlägga övergripande mål för det nordiska lagstiftningssamarbetet och att se över de rutiner och samarbetsformer som nu gäller. Frågan är också hur det vore möjligt att bättre än för närvarande politiskt förankra det nordiska lagstiftningssamarbetet och få tydligare politiska målsättningar. Debatten om lagstiftningens kvalitet är ständigt pågående - endast intensiteten varierar. Debatten om lagstiftningspolitik är ett försök att gå in på djupare strukturer. Seminariet i Haiko var ett första försök att föra in denna diskussion i ett nordiskt sammanhang.