Två centrala förändringar i den internationella ekonomin är potentiellt betydelsefulla ur ett nordiskt arbetsmarknadsperspektiv: utvidgningen av EU till att omfatta de tidigare planekonomierna i central- och öst-Europa och integrationen av de stora och starkt växande ekonomierna i öst-Asien. En annan ändring som samtidigt ägt rum är den ökade fragmenteringen av företagens värdekedjor som inneburit en snabbt växande handel med mellanprodukter. Det saknas inte bud på hur dessa utvecklingsförlopp påverkar arbetsmarknaden, här finns hela spektret från mycket dystra hotbilder till rosenröda skönmålerier. I denna rapport ges en översikt av det forskningsbaserade kunskapsläget rörande effekterna av internationaliseringen på sysselsättning, arbetskraftsefterfrågans struktur samt löner. Vidare sammanfattar den centrala resultat från ett projektet "Internationaliseringen av de nordiska arbetsmarknaderna och dess konsekvenser för arbetskraftsefterfrågan" som mera specifikt ser på vilka konsekvenserna har varit i de nordiska länderna. Rapporten behandlar emellertid inte enbart vad som sker med sysselsättning och löner som en konsekvens av utflyttning av produktion och andra aktiviteter till andra länder men även hur de nordiska arbetsmarknaderna påverkats av att de också internationaliseras via ett starkt växande utländskt ägande av näringslivet. Några eksempel på frågor denna tendens aktualiserar är: Innebär den ökade internationaliseringen på hemmaplan högre löner, större löneskillander, ökad osäkerhet i anställningarna, att också de inhemska företagen blir mera produktiva?