Bakgrund: Årligen drabbas miljoner patienter världen över av vårdrelaterade infektioner, vilket representerar ett folkhälsoproblem och ett hotmot patientsäkerheten. Enligt WHO måste varje land därför vidta och fokusera på åtgärder som att förbättra hygienrutiner hos vårdpersonalen, för att minska andelen vårdrelaterade infektioner.

Syfte: Att få insyn, förståelse och fördjupad kunskap i hur chefer på ett akutsjukhus i Stockholm arbetar för patientsäkerhet genom följsamhet till hand-, kläd-och hygienrutiner. Hur upplevsföljsamhet till hygienrutinerna vara, ses svårigheter, hur ser praxis för ansvar och uppföljning av följsamheten till hygienrutinernaut?Målet är att kunna ge förslag och inspiration till hur följsamhet till hygienrutiner kan optimeras på det sjukhus där studien utförts, även som inspiration till andra vårdgivare.

Metod: 41 chefer på olika nivåer intervjuades. Kvalitativ forskningsansats valdes och manifest kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.

Resultat: Chefer upplever att följsamheten till hygienrutiner generellt är god, men kan skilja sig åt mellan yrkeskategorier. Det finns individer med upprepad icke-följsamhet, trots påpekanden.Det arbetas med följsamhet på den egna enheten, medan det är liten koordinering mellan enheterna. Varje chef bestämmer själv hur arbetet skall läggas upp för sin personal, det finns ingen klar sjukhusgemensam strategi. Önskemål uttrycks om att få tid med sin verksamhetschef att diskutera hur enhetens följsamhet ser ut och behov av åtgärder för förbättring samt åtgärd för de med lägre följsamhet.

Konklusion: Följsamheten till hygienrutiner skulle sannolikt kunna öka genom att chefer samverkar, samordnaroch haren mer enad strategi och sjukhusövergripande fokusering på hygienrutiner.

Introduction: Every year, millionsof patients world wide contract healthcare-associated infections, which posea public health problem and threaten patient safety. According to the World Health Organization, all countries must reduce the prevalence of healthcare-associated infections by improving hygiene procedures by health professionals.

Aim: This thesis aims to increase insight, understanding,and knowledge about how managers at an emergency hospital in Stockholm work to improve patient safety through hygiene procedures, clothing,and hand hygiene routines.This thesis also aims to provide suggestions and inspiration for optimizing adherence to hygiene procedures and possibly inspire other caregivers.

Method: Forty-one managers at various levels were interviewed using aqualitative research approach.Manifest qualitative content analysis was used for data analysis.

Results: Managers perceived that adherence to hygiene procedures is generally good, but reported that adherence may differ between professions. Despite correction, some ndividuals repeatedly demonstrated non-adherence. Managers worked o increase adherence in their own units, but reported little coordination between units. Because the hospital had no joint strategy, each manager organized work assignments for their own staff. Mid-level managers expressed a desire to discuss their unit’s adherence to hygiene procedures with senior managers.They also voiced the need for improvement in health professionals with low adherence.

Conclusion: The evidence presented here suggests that adherence to hygiene procedures would increase if managers interact, coordinate,and have more unifiedstrategies.A hospital-wide focus on hygiene procedures would aid adherence.