Pandemiplaneringen inklusive vaccinationsprogrammet för att möta den nya influ-ensan var unikt till sin omfattning genom att den avsåg hela befolkningen. Något sådant har inte tidigare genomförts i Sverige. Det ger möjlighet att lära för framti-den. Hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen (VGR) har beställt en utvärdering. En viktig tanke bakom denna utvärdering var att genomföra data-insamlingen medan vaccinationsprogrammet fortfarande var i färskt minne och således dokumentera viktiga skeenden i nära anslutning till att de ägt rum. Den huvudsakliga datainsamlingen skedde under januari 2010. Pandemiorganisationen i sin helhet har vaccinerat drygt 923 000 individer i Västra Götaland. Totalt har mer än 1 080 000 doser registrerats i journalsystemet Svevac. Sjukhusen har vaccinerat cirka 5 procent, primärvården 55 procent, kommunerna 30 procent (skolhälsovården står för 22 procent), företagshälsovården 7 procent samt övriga 3 procent. Antalet personer med rätt att registrera vaccinationer i Svevac har beräknats till 12 000 personer, de flesta av dem är vaccinatörer. Totala antalet vaccinatörer har beräknats till mellan 10 000 – 12 000. De kommer från drygt 600 enheter (Svevac 28 maj 2010).

Utvärderingen har två fokusar – organisering samt epidemiologiskt utfall. Det för-sta handlar om hur den samlade pandemiorganisationen i VGR förbereder sig för att möta den nya influensan inklusive genomförandet av vaccinationsprogrammet. Den andra handlar om att försöka beräkna samhällsnyttan av vaccinationen. Här redovisas den första delen av uppdraget. Den andra redovisas separat. Uppdraget är forskarstyrt och har genomförts av Nordic Centre for Health and Social Assess-ment vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg. Föreliggande rap-port bygger på en dokumentstudie (cirka 800 sidor planer, riktlinjer, rekommenda-tioner samt minnesanteckningar från möten). Vidare har information hämtats från vetenskaplig litteratur, informationsbroschyrer, artiklar i dagspress och relevanta webbplatser. Den empiriska studien omfattar 44 individuella intervjuer (450 A4-sidor intervjuprotokoll) samt en direkt observation. Utvärderingen lyfter fram både kvalitativa och kvantitativa aspekter. Det ger en rikare bild av händelseförlop-pet och en möjlighet att uttala sig om helheten.

Den fråga forskarna umgåtts med är hur en modell, ett logiskt sammanhängande system för att möta en influensapandemi kan se ut med utgångspunkt i nuvarande kunskap och vägledande policydokument. Här bortser forskarna från hur systemet fungerar idag för att istället försöka skapa en måttstock eller referenspunkt mot vilken verksamheten kan bedömas – en referenspunkt i form av den ”optimala praktiken”. Gapet mellan optimal praktik och det händelseförlopp som dokumen-teras och granskas i utvärderingen bildar forskarnas helhetsbedömning.

I redovisningen granskas bl.a. epidemiplan, systemets aktörer, ansvarsfördelning, arbetets uppläggning och styrning på regional nivå och fältnivå. Organisationen för pandemiledning och Smittskyddsenhetens (SME) centrala roll gås igenom. Här ingår bl.a. logistik för inköp, lagerhållning och transporter. Extern och intern in-formation samt kommunikationen med massmedia granskas. Slutligen granskas belastningen på den reguljära vården.

Slutsatser

Utvärderingen har bedömt pandemiledningens arbete i nio dimensioner som gene-rerats från den idealbild eller ”optimala praktik” som presenteras i de teoretiska utgångspunkterna. 1)Att prioritera- Utvärderingen visar att hälso- och sjukvården i VGR planerat väl för att möta ett scenario innebärande en första pandemivåg utan vaccin. - Utvärderingen visar att pandemiledningen snabbt växlade över till att för-bereda för massvaccination.- Utvärderingen visar att det fanns oklarheter i anvisningarna beträffande risk-grupper vilket gjort dem svåra att avgränsa. 2)Att agera under osäkerhet- Utvärderingen visar att framför allt SME som hållit i trådarna behållit initiativ-et under planering och genomförande och gjort detta väl.3)Att agera under stress- Utvärderingen visar att systemet som helhet levererat trots de oklara påfrestande omständigheterna. 4)Att kommunicera under osäkerhet- Utvärderingen visar att den valda kommunikationsstrategin, baserad på öppen kommunikation, varit lyckad även om den varit tidskrävande för ledningen på SME.- Utvärderingen visar att den regionala informationen varit för detaljerad beträffande annonskampanjen gentemot allmänheten. 5)Att styra viktiga flöden- Utvärderingen visar på tydliga svårigheter att få till ett fungerande arbetsflöde för vaccinering beroende på försenade vaccinleveranser. 6)Att anpassa den reguljära vården- Utvärderingen visar att den strategi man valt för att anpassa den reguljära vården har varit att försöka minska den totala arbetsmängden under pandemin. Strategin fungerade denna gång.7)Att visa prov på flexibilitet- Utvärderingen visar att där man planerat väl och i tid, där var man redo att ställa om den ursprungliga planeringen. 8)Att balansera regional styrning med lokalt handlingsutrymme- Utvärderingen visar att styrningen har fungerat – det tog initialt lite tid innan den hann hitta sina praktiska former lokalt. 9)Att ha koll på kostnaderna- Utvärderingen visar att flera kostnadsposter ännu inte är tillgängliga varför forskarna saknar underlag för att bedöma pandemiledningens kostnadskontroll.Några lärdomar- De privata utförarna i primärvården behöver involveras i pandemiarbetet via en gemensam representation. - Ett välfungerande 1177 (Sjukvårdsrådgivningen) är viktigt för att avlasta sjuk-husens/primärvårdens akutmottagningar.- De informatörer som engageras på regionnivå i VGR behöver arbeta mer själv-ständigt som experter mot media samtidigt som de koordinerar sitt budskap med den lokala nivån. - Vården överöstes initialt med icke selekterad information. Samma information spreds från nationell, regional och lokal nivå. Varför inte marknadsföra vaccina-tionsmanualen som vaccinationsenheternas primära informationskälla.- Undvik andra organisatoriska påfrestningar under en vaccinationskampanj, t.ex. vårdvalsreform eller större organisationsförändringar.- Hälso- och sjukvården har ingen personal att tillgå för extraordinära händelser. Det har varit svårt att utnyttja personalstrategiska funktionen på ett gott sätt. Ett bra instrument för att mäta aktuell sjuklighet bland personalen saknas vilket försvårar personalplaneringen. För att stärka SME föreslås en regional resurs-grupp hos HSA (Hälso- och sjukvårdens adressregister) som vid behov kan diri-geras till funktioner som behöver resurstillskott. - Pandemiplanen behöver revideras, vilket påbörjats. - Den valda strategin för massvaccination föreslås bli omprövad. Jämförelser med strategier i andra landsting är viktig men svår då förutsättningarna är olika samt att man registrerar sina vaccinationer på olika sätt. - Pandemiledningen har tagits på sängen av de oregelbundna vaccinleverans-erna. Att vaccinet inte levererades som planerat är den enskilt mest betydelse-fulla frågan att lära för framtiden.- Samarbetet med kommunerna var avgörande för att genomföra vaccinations-uppdraget.SlutordPandemiarbetet blev en allas angelägenhet. Häri ligger magin att i det osäkra och i den upplevda stressen var alla funktioner i samhället som hade med pandemin att göra inriktade på att bidra. Därför har systemet levererat.