Göteborg är en socialt, ekonomiskt och etniskt starkt segregerad stad. Jämfört med andra delar av staden lever en större del av befolkningen i de nordöstra stadsdelarna i fattigdom, arbetslösheten är större, andelen med utländsk bakgrund dominerar mera, ungdoms-brottsligheten är högre, ohälsotalen är större, utbildningsresultaten hos skoleleverna är sämre. Den socioekonomiska ojämlikheten påverkar också tillgängligheten till hälsofrämjande resurser och möjligheten att få vård, vilket i sin tur bidrar till sociala skillnader i sjukdoms-börda och överlevnad och senare till skillnader i förtida dödlighet. (Folkhälsorapporten 2009). Som en del av ett större arbete med att utveckla denna del av Göteborg pågår ett intensifierat politiskt arbete med bl.a. ett utbyggt centrum i Angered, en ny bad- och ishall samt ett stort antal nya bostäder. Dessutom har lokala och regionala myndigheter beslutat att starta ett närsjukhus i Angered, med målsättning att tillgodose större delen av vårdbehovet för befolkningen i Nordost, dvs. de fyra stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen. Planeringen av detta nya vårdprojekt inleddes med en behovsanalys, som tydligt visade på ett mönster av översjuklighet och undervård i befolkningen i Nordost, och då inte minst bland barnen. Att arbeta aktivt med barns och ungdomars hälsa under de närmaste åren blev därför ett prioriterat mål, och en rad projekt har startats för att göra Angereds Närsjukhus till ett centrum för att förbättra barnens hälsa och därigenom göra stora vinster för både nuvarande och framtida folkhälsa och samhällslönsamhet. Trogen maximen First measure then act blev en tidig åtgärd att först kartlägga hur barnens hälsa och välbefinnande verkligen ser ut i området i dag för att rätt kunna värdera effekten av de insatser som görs från samhällets sida. Mitt uppdrag blev således att utveckla ett barnhälsoindex, som ska ge en samlad bild över barnens hälsostatus, både ur ett medicinskt och psykosocialt perspektiv, men även ta hänsyn till de indikatorer på hälsa som är viktigt ur befolkningens perspektiv. Indexet ska bygga på en rad indikatorer som fyller kraven på relevans, kvalitet och tillgänglighet, och det ska ge möjlighet att jämföra barnens situation i Nordost, både över tid och med andra kommundelar, med kommunen som helhet och med Regionen. Uppdraget redovisas härmed, och jag ber att redan nu få tacka de personer som på olika sätt hjälpt till att få styrsel på projektet och medverkat till att data kunnat samlas in. Detta är ju inte en definitiv och slutgiltig uppsättning av indikatorer, utan skall ses som ett första försök att systematisera och strukturera de kunskaper som finns på fältet. Förhoppningsvis kan rapporten ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete, så att det till slut existerar en komplett och högkvalitativ uppsättning av indikatorer, som på tillförlitligt och relevant sätt speglar barns och ungdomars hälsa och välbefinnande på kommundelsnivå.