Frågan om vad som definierar folkhälsoforskning brukar besvaras av folkhälsoforskningens egna experter och bygger ofta på en normativ uppfattning om hur det möjligen borde vara. Denna rapport har ett mer deskriptivt anslag; folkhälsoforskningen evalueras inte utifrån en förutfattad norm, utan den får istället presentera sig själv. Dess utseende i de fem nordiska länderna diskuteras med ett vetenskapsteoretiskt anslag, som bygger på läsning, tolkning och kodning av ca 1 200 abstracts som hämtats från ISI:s databas. Analysen använder både kvanti-tativa och kvalitativa metoder och placerar in området i den forskningspolitiska utveckling som forskning i allmänhet genomgått i många länder under de senaste decennierna. Jämförelser görs därefter mellan forskningsprofiler vid olika institut och institutioner, och ett särskilt intresse visas för Nordisk högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Material för kodningen har inte hittats genom att söka de olika nordiska länderna som ”topic”, utan istället genom sökning på ”address/affilliation”, dvs namn på institut och institutioner som är kända aktörer inom folkhälsoområdet i de nordiska länderna.Kodningen har utförts med en modell som beskriver folkhälsoforskningen i flera olika områden; medicinska och samhällsvetenskapliga discipliner, olika livsstilsområden och dessutom de olika disciplinernas metoder. Även olika relevansbegrepp har kodats. Orsaken är att det under flera decennier har funnits en diskussion inte bara om folkhälsoforskningens betydelse utan om forskningens roll i samhället generellt. Under senare år har flera författarehävdat att universitetsforskningen idag i allmänhet utvecklats till ett nytt stadium där den tagit en direkt del i samhällets utveckling. Ett intresse för rapporten är att beskriva likheter och skillnader mellan de olika institutioner och institut som är aktiva inom den nordiska folkhälso-forskningen. Dessutom finns frågeställningen i vilken utsträckning den nordiska folkhälsoforsk-ningen kan ses delta i den process som av Gibbons et al kallats Mode 2, och av Etzkowitz & Leydesdorff Triple Helix, och där framförallt de teknologiska, naturvetenskapliga och teknologiska vetenskaperna setts inta en ny roll för samhällets utveckling i såväl ekonomisk som social mening.1,2Denna rapport diskuterar de eventuella forskningsetiska problemen med en sådan utveckling, eftersom frågan om samhällsrelevans redan från start var central för folkhälso-forskningen och området idag kan framtona som föregångare till den utveckling som Gibbons et al och Etzkowitz skissat, men eventuellt också kan ge exempel på problemen när forskningen kommer för nära avnämarna.

The definition of Public Health research is today often discussed in normative terms by experts in the area. This report has a more descriptive approach and compares Nordic School of Public Health to other institutes and institutions in the area of Public Health in the five Nordic countries based on the material of abstracts found in the database Web of Science –sometimes called ISI. The Nordic Public Health therefore can be said to present it self, but since Public Health has always been a trans-disciplinary research with an aim to apply its results, it opens for a discussion of the area according to recent theories in research policy. Nordic Public Health research seems to have a resemblance to Gibbons et al ́s Mode 2 concept, which describe a general tendency of trans-disciplinary collaborations and also a growing social reflexivity among researchers. Public health research can be seen as an exemplary model for this development because of its trans-disciplinary approach, its close connection to other social interests and its more obvious relevance for society in general. This view opens also for a discussion on research ethics, since its necessary to ask if there can be situations when the researchers come too close to different social interests, in an arearelevant not only for Governments but also for ordinary citizens.The material of 3284 abstracts were collected from ISI:s database from year 2005 using the addresses of 73 institutes and institutions mentioned by Nordic public health researchers. Using a sampling technique 1 186 abstracts were coded with a model, which looked at settings, collaborations, scientific perspective, disciplinary directions (medicine, social science) lifestyle directions and different relevance directions, and finally methods (laboratory, clinical and social science methods). The abstracts were also read and interpreted with a qualitative approach to find examples of specific interests, which were difficult to see with the quantitative coding.The results show that Nordic Public Health research has a similar look of Mode 2 oriented research in the five Nordic countries. Still there are small general differences; a biological perspective is slightly stronger in Finland, and obesity research seems to be weak in Denmark. A qualitative reading of abstracts makes also the differences between the countries according to alcohol policy visible. Danish alcohol research more often rely on ordinary peoples skills to handle the situation, where the rest of the Nordic countries, and perhaps especially Swedish researchers, rely on Government regulations as a tool to minimize alcohol consumption generally in the population. Especially when Public Health researchers work in poor countries outside Europe, relevance aspects become stronger in the abstracts. In Sweden more often relevance for Government programs are seen, while in Denmark often relevance for the individual is mentioned. The differences in research approaches seem to be influenced by the cultural and political backgrounds in the Nordic countries.Nordic School of Public Health (NHV) seems in this report to be an organisation with a complex research, covering epidemiology, preventive medicine, health promotion, international collaborations, etc, with relevance for individuals as well asGovernments. In an Appendix it is shown that articles from NHV also have a surprisingly high citation frequency, which must be interpreted as a sign of good quality.