Syfte. Avhandlingen syftar till att bidra med ökad kunskap om faktorer som kan antas påverka patientsäkerheten dels på system-, dels på individnivå. Metod.Det nationella rapporteringssystemet Lex Maria analyserades före och efter Socialstyrelsens regionalisering av tillsynsorganisationen 1990/91. I en av de två studierna analyserades särskilt ärenden som överförts till HSAN för prövning av disciplinär påföljd. I tre empiriska studier analyserades kompletterande metoder till rapportering för att få information om risker i hälso- och sjukvården. Personal har intervjuats om deras uppfattning av potentiella risker som skulle kunna hota patienternas säkerhet. Vårdbiträdens och undersköterskors kunskaper om diabetes undersöktes i en enkätstudie. Eventuella samband mellan vårdbiträdens och undersköterskors kunskapsnivå och medicinskt ansvariga sjuksköterskors uppfattning om säkerhetsrelaterade frågor undersöktes i en uppföljande enkätstudie. I en kvalitativ studie undersöktes flygets metoder för säkerhetsrelaterat arbete vilket jämfördes med motsvarande arbete inom hälso- och sjukvården. Resultat.Lex Maria-rapporteringen ökade efter regionaliseringen av tillsyns-verksamheten och en minskad andel ärenden överfördes till HSAN för disciplinär prövning. De kompletterande metoder för att identifiera risker som undersökts visade sig vara värdefulla tillägg till traditionell rapportering. Intervjuerna inom barnsjukvården uppvisade en annan riskbild än den som fås genom rapporteringssystemet Lex Maria. Enkäten till vårdbiträden och undersköterskor visade ett tydligt samband mellan bristande kunskap om diabetes och en ökad risk att vidta en riskfylld åtgärd. Studien indikerade brister på systemnivå, vilket bekräftades av resultaten från enkätstudien till medicinskt ansvariga sjuksköterskor i motsvarande kommuner. Studien visade på behovet av ökad uppmärksamhet på hur sjukvårdens stödsystem påverkar yrkesutövarna i frontlinjen. Jämförelsen mellan flyget och hälso- och sjukvården visade att flyget hade ett mera proaktivt och bredare förhållningssätt till säkerhet än vad hälso- och sjukvården uppvisade. Slutsatser. Studien har visat att yrkesutövare som befinner sig i frontlinjen och möter den enskilde vårdtagaren är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar brister. Förebyggande säkerhetsanalyser som komplement till rapportering visade sig ge värdefull information för det förebyggande säkerhetsarbetet. En sammanhållen strategi baserad på aktuell säkerhetsforskning kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete. Nyckelord: Patientsäkerhet, rapportering, prevention, händelseanalys, säkerhetsanalys, Lex Maria, ansvarsärenden, disciplinära åtgärder