Bakgrund: Med en växande andel äldre i befolkningen i Norden följer ett ökat intresse för vad som ger ett gott åldrande och vad äldre själva anser skapar god livskvalitet. Forskningen inom området i Sverige har i stort varit riktad mot individens yttre livsvillkor för att indirekt ge en bildav livskvali-teten. Bostaden är en viktig kontextuell faktor särskilt mot bakgrund av att ca hälften av alla personer som är 80 år och äldre bori en bostad med bristande tillgänglighet.

Syfte: Att undersöka synen på den egna livskvaliteten hos personer i den tredje åldern och identifiera vad som är viktigt för deras upplevda livskvalitet.Studien syftar till att öka förståelsen för enskildas uppfattningar om vad som är viktigt för upplevd livskvalitet under åldrandeprocessen. Den avser också att belysa om bostaden anses viktig för livskvaliteten och i så fall på vilket sätt, samt ge ökad kunskap om hur äldre personer, som fortfarande befinner sig i den tredje åldern, resonerar kring sitt boende.

Metod: En intervjuundersökning genomfördes med 16 personer som var 75 år och äldre i en större stadi södra Sverige. Informanterna, tio kvinnor och sex män, befann sig alla i ”den tredje åldern” som omfattar den aktiva period i livet som inträder efter avslutat yrkesliv. De anmälde sig frivilligt att delta i studien efter att en förfrågan ställts till tre lokala pensionärsföreningar.

Resultat: Resultaten visar att det för personer i den tredje åldern är de upplevelsemässiga värdena som är avgörande för den subjektiva livskvaliteten. Upplevd hälsa, genom rörlighet och förmåga att klara vardagslivet, Trivsel i boendet samt meningsfulla sociala relationer & aktivitetär avgörande för hur man upplever sin livskvalitet. Bostadens tillgänglighet har ingen betydelse för den upplevda livskvaliteten och är ointressant innan man får egna erfarenheter av konsekvenserna. Att kunna bo kvar i sin bostad är viktigt för livskvaliteten och man är inte beredd att byta bostad för att få bättre tillgänglighet.

Slutsatser: På kort sikt behöver äldre i tredje åldern bättre kunskaper och större medvetenhet om vilka fördelar det kan medföra att ta ansvar för och planera sitt boende inför de funktionsned-sättningar som kan följa av hög ålder. Eftersom möjligheten att bo kvar i sin bostad är så väsentlig för livskvaliteten är det på längre sikt viktigt med fler tillgängliga bostäder, föratt äldre inte ska behöva byta bostad när funktionsnedsättningar inträder. Bostadsbeståndet som helhet behöver således bli mer tillgängligt. Det finns anledning att i större utsträckning koppla ihop bostadspolitik och folkhälsopolitik avseende äldre

Background: The rapidly ageing population in the Nordic countries warrants research on factors that older adults self-report as contributing to healthy ageing and enhanced quality of life. In Sweden,previous research focused mainly on structural factors related to living conditions. Housing is important because almost 50 % of all people 80 years or older live in homes that lack adequate accessibility.

Aim:This study aimed to nvestigate how older adults experience quality of life and identify related key factors.We also aimed to increase understanding of what older adults consider important to quality of life, and how home accessibility contributes to such quality and how they view their living situation.

Methods: We interviewed 16 adults aged 75 years or older,residing in a larger city in southern Sweden. All informants were in “the third age”(i.e., the period of active and healthy ageing that usually follows retirement).The informants, ten females and six males, volunteered to an interview after an inquiry was directed to three local pensioners associations.

Results: Our results demonstrate that perception outweighs structure for quality of life among active and healthy older people. We identified three key factors that influence quality of life, (i) experienced health status (i.e., mobility and ability to cope with everyday life); (ii) residential comfort; and (iii) meaningful social relationships and activity. Interviewees reported that factors related to residential accessibility are not as important, at least as long as the consequences of limited access do not interfere with everyday life.

Conclusions: For the near future, older people in the third age need better understanding and awareness of the benefits that result from taking responsibility for and planning their living arrangements before disabilities affect quality of life. Because remainingin one'sown home is so essential to quality of life, Sweden ́s housing stock must become more accessible.Long-termplanning(i.e.,national and local government building regulations)should ensureav ailability of accessible homes for the elderly, to avoid forcing them to move when disability occurs. Achieving these goals will require stronger links between housing and public health policies regarding the elderly