Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Musik för Kropp och Själ: – Modell för Interaktiv Musikterapi
Nordic Council of Ministers, Nordic School of Public Health NHV.
2013 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)Alternative title
Music for Body and Soul : – Model for Interactive Music Therapy (English)
Abstract [sv]

Syfte: Avhandlingens syfte är att utveckla en generell modell för interaktiv musikterapi som kan anpassas till olika målgrupper. Ansats och metoder: Avhandlingen är en monografi med en hermeneutisk kunskapssyn och en huvudsakligt kvalitativ och explorativt undersökande inriktning. Musikterapins målsättning är att bidra till ökad hälsa och livskvalitet. Som bakgrund till avhandlingens syfte definieras och diskuteras musik, hälsa och livskvalitet. Musikterapi definieras och kopplas till teorier om musiken i terapin, om intrapsykiska och interpersonella processer samt till systemteori. Musikterapeutiska inriktningar redovisas med respektive teoretisk förankring. Musikterapi beskrivs även ur ett kliniskt perspektiv med koppling till teorier om anknytning, lekterapi och begrepp som arousal, vitalitet och emotioner. Grundläggande vetenskapliga synsätt presenteras med reflektioner kring lämpliga inriktningar i musikterapeutisk forskning. Internationell forskning om musikterapi med olika metodologiska inriktningar och för olika målgrupper och dysfunktioner samt forskning i musikterapi i de nordiska länderna redovisas, med reflektioner kring framträdande mönster i denna forskningsöversikt. Forskning om musikterapi för de specifika målgrupperna i studien presenteras. Tre studier har genomförts inom olika verksamheter med olika målgrupper. Studie 1: Musikterapi med dialys-, cancer- och psykiatripatienter på ett länssjukhus. Studie 2: Musikterapi med små cancersjuka barn på ett barnsjukhus. Studie 3:Musikterapi på ett behandlingshem för ungdomar med svåra psykosociala problem. Studierna har gemensamt syfte och gemensamma forskningsfrågor och metoder för kunskapsinsamling, främst processbeskrivningar och dialogintervjuer med klienter och personal, vilka bearbetats med innehållsanalys. För respektive studie redovisas målgrupp, genomförande och resultat. I en jämförande analys av de tre studierna redovisas vad i musikterapin som är gemensamt och vad som är målgruppsspecifikt. Resultat och slutsatser: Implementeringsarbetet med att integrera musikterapin i ordinarie verksamheter fungerade tillfredsställande i samarbete med engagerad personal. Den planerade musikterapeutiska formen med interaktion mellan terapeut och patienter/klienter fungerade genomgående med förhållningssättet att anpassa musikterapin till patientens/klientens behov och önskemål. Samtliga klienter/patienter uppgav positiva upplevelser av interaktionen med musikterapeut och musiken kunde användas som kommunikationsmedel, både för kontakt-skapande, som stimulans till verbal kommunikation och som medel för ickeverbal kom-munikation, exempelvis med små barn och avskärmade tonåringar. Samtliga målgrupper uppgav känslomässiga upplevelser med inre bilder och symboler kopplade till musiken vilka i många fall också kunde uttryckas i målade bilder och egna texter. De små barnen stimulerades i musikterapin till lek och aktivitet och ökad interaktion med sina föräldrar. Val av musik och genre, av förinspelad eller improviserad musik, av jagstödjande eller bearbetande inriktning samt av möjligheterna att kombinera musiken med bild och text, påverkades både av de berördas behov och önskemål och av målgruppens ålder, mognad, livssituation och dysfunktioner samt av hänsyn till andra pågående behandlingar. För vuxna med allvarliga somatiska sjukdomar fick musikterapin främst en inriktning mot existentiella livsfrågor medan psykiatripatienterna vanligen kopplade inre bilder och symboler till sin psykiska problematikFör ungdomar med svåra psykosociala livssituationer fick musikterapin en jagstödjande och identitetsstärkande funktion med musiken som kommunikationsmedel. De små barnen med cancer fick genom musiken tillgång till ett salutogent lekområde där de kunde vara aktiva och engagera musikterapeut och föräldrar. Musikterapin bidrog i samtliga målgrupper till förbättringar av upplevd livskvalitet och psykiskt mående och kunde även fylla en lindrande funktion vid svåra medicinska behandlingar. Även om dessa psykiska förbättringar indirekt också kunde ge positiva fysiska hälsoeffekter kunde dessa inte specifikt knytas till den genomförda musikterapin då andra behandlingar bedrevs parallellt. Sammanfattningsvis påvisade de empiriska studierna musikterapins positiva effekter på upplevd livskvalitet och gav värdefulla kunskaper gällande vilka aspekter i den interaktiva musikterapin som är generella och vilka som behöver anpassas till berörd målgrupp. Modell för interaktiv musikterapi. Modellbegreppet samt modellens kliniska bakgrund och teoretiska influenser redovisas. I denna avhandling står begreppet modell för den samlade helheten av värderingar, teorier, metoder och praktik som tillsammans bildar en modell för interaktiv musikterapi. Dimensionerna som tillsammans bildar modellen består av: Värdegrund, Brukarperspektiv, Implementering, Målgruppsanalys, Interaktion, Musik som kommunikation, Tid och närhet, Interventioner med musik-bild-text-rörelse, Symboliserings-processer, Musik-terapeutiska metodval samt Kompetens och utvärdering. Delarna bildar tillsammans en helhet för ökad förståelse av musikterapins komplexa processer. Ambitionen är att skapa överblick, struktur och vägledning i arbete med musikterapi, samtidigt som man i kliniskt arbete tar hänsyn till den enskilda individens behov, resurser och livssituation. Modellredovisningen sammanfattar de aspekter som är gemensamma för olika målgrupper och de som bör anpassas till respektive målgrupp, verksamhet och enskild klient. Avhandlingen avslutas med att återknyta till musikterapi och folkhälsa, samt reflektioner över för och nackdelar med valda forskningsmetoder, modellens styrkor och svagheter samt mina olika roller och några idéer om framtida forskning

Abstract [en]

Aim: The aim of the thesis is to develop a general model for interactive music therapy adjustable to different target groups. Introduction and method: The thesis is a monograph with a hermeneutic view of knowledge and a predominantly qualitative and explorational investigative focus. The goal of music therapy is to contribute to better health and quality of life. As background to the aim of the thesis music is defined and discussed. Music therapy is also defined and linked to theories of music in therapy, in intrapsychological and interpersonal processes, and to systems theory. Music therapeutic approaches are presented with their respective theoretical foundations. Music therapy is also described from a clinical perspective linked to theories of bounding, play therapy and concepts such as arousal, vitality and emotions. A basic scientific approach is presented with reflections about suitable directions in music therapeutic research. International research on music therapy, with varying methodological approaches for diverse target groups and dysfunctions as well as research in music therapy in the Nordic countries, are presented with reflections of the more outstanding patterns in this research overview. Research on music therapy for the specific target groups in the study is presented. Three studies have been carried out in three areas with different target groups. Study 1: Music therapy with dialysis, cancer and psychiatric patients at a county hospital. Study 2: Music therapy with small children with cancer at a children’s hospital. Study 3:Music therapy at a treatment centre for adolescents with severe psychosocial problems. The studies have joint aims and research questions as well as methods of knowledge gathering, that is chiefly process descriptions and dialogue interviews with clients and personnel, which have been processed by content analysis. Target groups, implementation and results are presented for the respective studies. A comparative analysis of the three studies, that for which music therapy is shared and that for which is target group-specific, is presented. Results and conclusions: Implementation efforts to integrate music therapy in ordinary activities worked satisfactorily in cooperation with dedicated personnel. The planned music therapeutic form of interaction between therapist and patients/clients functioned consistently with the approach of adjusting music therapy to the patient’s/client’s needs and wishes. All clients/patients reported positive experiences of interaction with the music therapist, and the music could be used as a means of communication, both for establishing contact, as a stimulus to verbal communication, and as a means of non-verbal communication, for example with small children and withdrawn teenagers. All target groups reported emotional experiences with internal images and symbols linked to the music, which, in many cases could also be expressed in painted images and personal texts. Small children were stimulated by music therapy to play and activity, and increased interaction with their parents. Music selection and genre of previously recorded or improvised music, of an identity supportive or processing approach, as well as the possibilities to combine music with paintings and text, was influenced by both the needs and desires of those involved and by the target group’s age, maturity, life situation and dysfunctions, while also showing concern for other ongoing treatments. Aim: The aim of the thesis is to develop a general model for interactive music therapy adjustable to different target groups. Introduction and method: The thesis is a monograph with a hermeneutic view of knowledge and a predominantly qualitative and explorational investigative focus. The goal of music therapy is to contribute to better health and quality of life. As background to the aim of the thesis music is defined and discussed. Music therapy is also defined and linked to theories of music in therapy, in intrapsychological and interpersonal processes, and to systems theory. Music therapeutic approaches are presented with their respective theoretical foundations. Music therapy is also described from a clinical perspective linked to theories of bounding, play therapy and concepts such as arousal, vitality and emotions. A basic scientific approach is presented with reflections about suitable directions in music therapeutic research. International research on music therapy, with varying methodological approaches for diverse target groups and dysfunctions as well as research in music therapy in the Nordic countries, are presented with reflections of the more outstanding patterns in this research overview. Research on music therapy for the specific target groups in the study is presented. Three studies have been carried out in three areas with different target groups. Study 1: Music therapy with dialysis, cancer and psychiatric patients at a county hospital. Study 2: Music therapy with small children with cancer at a children’s hospital. Study 3:Music therapy at a treatment centre for adolescents with severe psychosocial problems. The studies have joint aims and research questions as well as methods of knowledge gathering, that is chiefly process descriptions and dialogue interviews with clients and personnel, which have been processed by content analysis. Target groups, implementation and results are presented for the respective studies. A comparative analysis of the three studies, that for which music therapy is shared and that for which is target group-specific, is presented. Results and conclusions: Implementation efforts to integrate music therapy in ordinary activities worked satisfactorily in cooperation with dedicated personnel. The planned music therapeutic form of interaction between therapist and patients/clients functioned consistently with the approach of adjusting music therapy to the patient’s/client’s needs and wishes. All clients/patients reported positive experiences of interaction with the music therapist, and the music could be used as a means of communication, both for establishing contact, as a stimulus to verbal communication, and as a means of non-verbal communication, for example with small children and withdrawn teenagers. All target groups reported emotional experiences with internal images and symbols linked to the music, which, in many cases could also be expressed in painted images and personal texts. Small children were stimulated by music therapy to play and activity, and increased interaction with their parents. Music selection and genre of previously recorded or improvised music, of an identity supportive or processing approach, as well as the possibilities to combine music with paintings and text, was influenced by both the needs and desires of those involved and by the target group’s age, maturity, life situation and dysfunctions, while also showing concern for other ongoing treatments.

Place, publisher, year, edition, pages
Nordic School of Public Health NHV Göteborg, Sweden , 2013. , 220 p.
Series
NHV Reports and Doctor of Public Health-Theses, ISSN 0283-1961 ; NHV Report 2013:2
Keyword [en]
music therapy, music, interaction, model, quality of life, health, public health, symbolisation, communication, systems theory.
Keyword [sv]
musikterapi, musik, interaktion, modell, livskvalitet, hälsa, folkhälsa, symbolisering, kommunikation, systemteori
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:norden:org:diva-3776ISBN: 978-91-86739-52-2 (print)OAI: oai:DiVA.org:norden-3776DiVA: diva2:787212
Public defence
2013-02-22, Nordic School of Public Health NHV, Göteborg, Sweden, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2015-02-09 Created: 2015-02-09 Last updated: 2015-02-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

NHV Report 2013:2(1074 kB)340 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1074 kBChecksum SHA-512
335f4199fc58a62eba34220ea36c4c554806fa0023489534b05d9fc75104e4ee3ea30c50128e44ea02cb3b99d02912f2817f297af768ee529521674a91b893f6
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Nordic School of Public Health NHV
Medical and Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 340 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 3347 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf