Young people follow highly different trajectories from age 16 up to age 20, a time period which is often argued to be the most critical in terms of their future labour market outcomes. The focus of this report is on investigating the look of these early pathways, as well as on exploring their link to labour market outcomes in adulthood. Results are reported and compared for four Nordic countries: Denmark, Finland, Norway and Sweden.

Validation has become a central element in educational policies around the world. In the Nordic countries validation has been practiced especially in the vocational education and training sector (VET) for the past 15–20 years.

This report explores the question of quality in validation, first by introducing the concept in general and secondly in detail by describing the Nordic Model for quality in validation. The researchers were testing the Model in VET institutions in a project coordinated by the Nordic Network on Adult Learning (NVL). Findings from the interactive research are presented from a sample of three colleges situated in Denmark, Finland and Sweden. The Nordic Model can be seen as a structured way to assess the current situation in validation at an institutional level and to identify areas of development. The research does not focus on the quality itself, but on the process of quality work and the process in the cases. In conclusion, the work with the cases speaks for the usefulness of the Nordic Quality Model for validation as a comprehensive structure for developing the validation system in vocational education and training.

The report provides an overview of the Nordic situation on the topic of basic digital skills and summarizes opportunities and challenges in a Nordic SWOT analysis. Based on the analysis, a number of recommendations are formulated that address the policy level in the Nordic countries and examples from all Nordic countries are presented.

The Network for Basic Skills, part of the Nordic Network for Adult Learning (NVL), has written this report with representatives from Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden.

Basic digital skills are something that every adult needs to have in order to be able to actively participate in social, every day and working life. The topic of basic digital skills is widely discussed in all Nordic countries. Individuals increasingly need to take part in lifelong learning in a rapidly changing world where technological development is moving fast and is also affecting the labor market. These skills are related to other basic skills such as reading, writing and IT skills, which means that there is an inherent complexity in the area.

Utdanningstiltak – bærekraft og langtidseffekter

Hvordan får de som bor langt fra utdanningsinstitusjoner tilgang til utdanning? I denne rapporten fortelles det om femten ulike tiltak og prosjekter i Norden, hvor utdanningstilbudene er organisert slik at deltakerne kan utdanne og videreutdanne seg der de bor. For hvert av casene er det vurdert tre sider ved tiltaket: bærekraft - suksessfaktorer - utfordringer. På grunnlag av dette har prosjektgruppen som står bak rapporten trukket noen konklusjoner, som også er et godt grunnlag for videre diskusjon. Prosjektgruppen gir uttrykk for håp om at diskusjonen kan bidra til økt satsing på voksnes læring og desentraliserte utdanningstiltak.

En av konklusjonene sier at «engasjement og forpliktelse fra virksomheter, utdanningsinstitusjoner, næringsråd, regionråd, lokale og regionale myndigheter, borgere og andre aktører er en forutsetning for suksess». En neste konklusjon viser til at lokale møtesteder, så som læringssentre, studiesentre og konsulenter (læringsambassadører) er viktige og nødvendige aktører i arbeidet med utdanning.

Hvordan får de som bor langt fra utdanningsinstitusjoner tilgang til utdanning? I denne rapporten fortelles det om femten ulike tiltak og prosjekter i Norden, hvor utdanningstilbudene er organisert slik at deltakerne kan utdanne og videreutdanne seg der de bor. For hvert av casene er det vurdert tre sider ved tiltaket: bærekraft - suksessfaktorer - utfordringer. På grunnlag av dette har prosjektgruppen som står bak rapporten trukket noen konklusjoner, som også er et godt grunnlag for videre diskusjon. Prosjektgruppen gir uttrykk for håp om at diskusjonen kan bidra til økt satsing på voksnes læring og desentraliserte utdanningstiltak.

En av konklusjonene sier at «engasjement og forpliktelse fra virksomheter, utdanningsinstitusjoner, næringsråd, regionråd, lokale og regionale myndigheter, borgere og andre aktører er en forutsetning for suksess». En neste konklusjon viser til at lokale møtesteder, så som læringssentre, studiesentre og konsulenter (læringsambassadører) er viktige og nødvendige aktører i arbeidet med utdanning.

Hur når vi målgruppen i behov av grundläggande digitala färdigheter? Den nya publikationen ”Få vardagen att fungera för alla” består av en samling reportage om verksamheter och projekt som har lyckats nå ut till individer med svaga grundläggande färdigheter.

Publikationen "Få vardagen att fungera för alla - 10 reportage om grundläggande färdigheter i Norden" består av en samling reportage om verksamheter och projekt i de nordiska länderna som har lyckats nå ut till individer med svaga grundläggande färdigheter i allmänhet och digitala färdigheter i synnerhet. Syftet med reportagen är att sprida kunskaper och erfarenheter samt att inspirera och lära av andra.

Några av frågorna som ställdes inför intervjuerna var:

•    Hur når vi målgruppen i behov av grundläggande digitala färdigheter?

•    Hur arbetar man med motiverande insatser? Och hur motiverar man eleven till att slutföra sina studier?

•    Vilka verktyg använder vi för att stötta eleven i förberedelser, i att välja studier, att planera för studier samt i att genomföra och slutföra sina studier?

•    Hur arbetar vi med anpassning och tillgänglighet?

Bakgrund till publikationen

I januari 2020 publicerade NVL:s nätverk för grundläggande färdigheter rapporten Basic digital skills for adults in the Nordic countries – how can we turn challenges into opportunities?.

Rapporten visar att de nordiska länderna ligger i framkant när det gäller digitalisering, men att ett stort antal vuxna i Norden fortfarande har låga grundläggande färdigheter inom flera områden. Att ha svaga grundläggande läs-, skriv- och räknefärdigheter kan också bli ett stort hinder i såväl vardags- som arbets- och samhällsliv.

Dessa individer riskerar att hamna utanför samhällets trygghetssystem. Rapporten visar också att det är svårt att nå ut till den här målgruppen.

Drygt ett år efter att rapporten släppts drabbades världen av covid-19-pandemin och stora delar av samhället stängdes ner. Såväl lärares som studenters digitala färdigheter prövades ”den hårda vägen”: ofta fanns inget annat val än att försöka undervisa digitalt.

In the period 2021–2022, the NVL Digital – Working Life network has had a focus on digitalisation in small and medium-sized enterprises (SMEs), and an interest in how new digital competences come to emerge in the manufacturing industries, with a focus on the skilled and unskilled employee. With this report's findings and recommendations for policy and practice, the network contributes to improving Nordic companies' participation in digital transformation. The project explores the ways in which digitalisation is unfolding and organising working life, and how new learning practices can meet new opportunities and challenges.

The project is conducted as design-based research. This means that the project has generated a knowledge contribution in the form of recommendations and that the project has designed a solution in the form of a mock-up for a dialogue tool described in the report. Furthermore, design-based research implies that the project is collaborative and that stakeholders related to SMEs in the manufacturing industry – i.e. employees, managers, and representatives of organisations through networks and reference groups – have been involved in and contributed to the different phases of the project. Finally, design-based research involves developing and testing a design proposal to contribute to solutions for – in this case – the development of digital competences related to digital transformation.

The main finding of the research project is that any digital transformation process shapes and is shaped by the concrete organisational practices of which it is a part.This means that the transformation is influenced by many factors that unfold empirically. In the present project, this unfolds in the form of identified paradoxes, particular narratives and changing understandings of hierarchy, among other things. Furthermore, another of the research project's findings is that digital technologies are just one of several actors helping to reorganise work and change the role and thus the professional identity of individual employees. Therefore, learning initiatives cannot only prioritise digital upskilling in digital competence development but must also involve professional experiences and insights possessed by the individual employee as a resource in the transformation. In this way, the project also contributes to pushing the boundaries of what it means to develop competences in digital transformation. Thus, competence development is also about how to get employees more involved in development and about the implications on, for example, professional identity, forms of collaboration, etc.

The dialogue tool developed by the project team will therefore contribute enabling enterprises to better understand some of these local implications of digital transformation and, on this basis, develop strategies for ongoing development of digital competences. This potentially creates a breeding ground for more innovation and growth, as well as creating more opportunities for participation that can have a beneficial impact on employee well-being.

Below are five recommendations that are the result of the research and developed through collaboration and dialogue with the NVL Digital – Working Life network during 2022. The five recommendations are presented in an order that addresses a policy and/or practice level, respectively. The first two recommendations address a policy and practice level pointing to the framework for companies' digital transformation. The remaining three recommendations point to concrete actions that can be taken in practice

Netværket NVL Digital arbejder med at bygge bro over digitale kløfter og med voksnes forståelse af digital deltagelse.

Gennem støtte til fungerende løsninger inden for voksnes læring og via anbefalinger til beslutningstagere bidrager netværket til, at den voksne befolkning i Norden får bedre muligheder for at anvende digitale samfundstjenester, deltage i livslang læring, blive aktive og kritiske medborgere og brugere af teknologier, og endelig får bedre muligheder for at kunne håndtere et stadig mere digitalt arbejdsliv.

I 2020–2022 er gennemført et forskningsprojekt, der skal identificere aktuelle nordiske udfordringer og bidrage til fælles nordiske løsninger for at støtte læring for alle og udvikling af voksnes digitale kompetencer med særligt fokus på borgere, der er hard to reach. Projektet er gennemført som design-based research. Dette indebærer dels, at projektet har genereret et vidensbidrag om projektets fokusområde i form af anbefalinger, og dels at projektet har designet en løsning i form af et digitalt toolkit, der er tilgængeligt på NVL Digitals hjemmeside [link]. Endvidere indebærer det, at projektet er kollaborativt og at interessenter – dvs. borgere, professionelle, mellemledere og ledere – har været involveret i og bidraget til alle faser af projektet.

I nedenstående følger de fem anbefalinger, som er resultatet af forskningsprojektet og udviklet gennem samarbejde og dialog med netværket NVL Digital i løbet af 2021. De fem anbefalinger er fremstillet i en rækkefølge, der adresserer henholdsvis et makro- (samfund), meso- (organisation), og mikro-perspektiv (gruppe/individ).

De første to anbefalinger adresserer primært et makro-niveau og anskueliggør måder, hvorpå man fra et samfundsperspektiv forstår borgerens møde med det digitale. Anbefaling tre retter sig mod meso-niveauet og de organisatoriske prioriteringer, der rammesætter samarbejdet med borgeren. Anbefaling fire og fem adresserer et mikro-niveau og de interaktioner, der foregår mellem borger og professionel i deres samarbejde omkring digital inklusion.

In the period 2021–2022, the NVL Digital – Working Life network has had a focus on digitalisation in small and medium-sized enterprises (SMEs), and an interest in how new digital competences come to emerge in the manufacturing industries, with a focus on the skilled and unskilled employee. With this report's findings and recommendations for policy and practice, the network contributes to improving Nordic companies' participation in the digital transformation. The project explores the ways in which digitalisation is unfolding and organising working life, and how new learning practices can meet new opportunities and challenges.

The project is conducted as design-based research. This means that the project has generated a knowledge contribution in the form of recommendations, and that the project has designed a solution in the form of a mock-up for a dialogue tool described in the report. Furthermore, design-based research implies that the project is collaborative and that stakeholders related to SMEs in the manufacturing industry – i.e. employees, managers and representatives of organisations through networks and reference groups – have been involved in and contributed to the different phases of the project. Finally, design-based research involves developing and testing a design proposal to contribute to solutions for – in this case – thedevelopment of digital competences related to digital transformation.

The main finding of the research project is that any digital transformation process shapes and is shaped by the concrete organisational practices of which it is a part. This means that the transformation is influenced by many factors that unfold empirically. In the present project, this unfolds in the form of identified paradoxes, particular narratives and changing understandings of hierarchy, among other things.Furthermore, another of the research project's findings is that digital technologies are just one of several actors that are helping to re-organise work and change the role and thus also professional identity of individual employees. Therefore, learning initiatives cannot only prioritize digital upskilling in digital competence development, but must also involve professional experiences and insights possessed by the individual employee as a resource in the transformation. In this way, the project also contributes to pushing the boundaries of what it means to develop competences in the digital transformation. Thus, competence development is also about how to getemployees more involved in a development and moreover about the implications on, for example, professional identity, forms of collaboration etc.

The dialogue tool developed by the project team will therefore contribute toenabling enterprises to better understand some of these local implications of digital transformation and, on this basis, develop strategies for ongoing development of digital competences. This potentially creates a breeding ground for more innovation and growth, as well as creating more opportunities for participation that can have a beneficial impact on employee well-being.

Below are five recommendations that are the result of the research and developed through collaboration and dialogue with the NVL Digital – Working Life network during 2022. The five recommendations are presented in an order that addresses a policy and/or practice level respectively. The first two recommendations address a policy and practice level pointing to the framework for companies' digital transformation.

Faugert & Co Utvärdering har genomfört en studie om yrkes- och lärlingsutbildningar i de nordiska länderna, Färöarna, Grönland och Åland. I studien beskrivs de reformer som genomförts i de nordiska länderna då det gäller kvalitet, tillgänglighet och insatser för att minska antalet avhopp. Studien belyser även frågor om samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknadens parter liksom vikten av att skapa en smidig övergång till arbetsmarknaden. Det finns en mängd utmaningar i arbetet med att utveckla yrkes- och lärlingsutbildningssystemen i riktning mot högre kvalitet, minskade avhopp och ökad samverkan med arbetslivet. Ska utbildningarna förhindra utanförskap eller ha hög status? Ska utbildningarna ta till vara individens intresse eller arbetsmarknadens behov? Det finns emellertid goda förutsättningar att skapa ett nordiskt mervärde genom att utbyta kunskap och erfarenheter, trots ländernas olika system för yrkes- och lärlingsutbildningar.

Rapporten som NVL-nätverket Kompetens ur ett arbetslivsperspektiv har tagit fram lyfter fram viktiga strategiska frågor, som hjälper till att vidareutveckla bra övergångar mellan utbildning och arbetsliv samt mobilitet i arbetslivet. Detta hjälper  till att implementera MR-U:s program «Kvalitet og relevans i uddannelse og forskning».

Mellan åren 2011–2016 har närmare 200 000 barn och unga kommit som asylsökande till de nordiska länderna, ensamma eller med sin familj. Den viktigaste arenan för inkludering och integration av nyanlända barn och unga är skolan.

Vi vet genom forskning att en genomgången grundskola är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot en rad framtida sociala problem, oavsett familjens socioekonomiska bakgrund. I dag står även många unga i Norden utan fullföljd gymnasie- och yrkesutbildning. För dem är utsikterna till arbete avsevärt försämrade och risken större att hamna i utanförskap.

Nyanlända barn och unga ska få samma möjligheter som sina jämnåriga kamrater till att i framtiden kunna etablera sig på arbetsmarknaden, få en stabil inkomst och aktivt kunna delta i samhällslivet. Det finns därför all anledning till kraftsamling och att ta del av kunskap från forskning och praktiska erfarenhet om hur vi kan skapa goda förutsättningar för lärande och inkludering i skolan.

I denna skrift har vi intervjuat forskare och praktiker med lång erfarenhet och kunskap på området. Vi hoppas att deras erfarenheter ger inspiration och idéer till det viktiga arbete som görs i dag och i framtiden.

Ministrarna för utbildning och forskning (MR-U) har i sitt samarbetsprogram satt som mål att Norden även i framtiden ska vara en ledande region för kunskap och välfärd. I detta sammanhang genomfördes ett strategiskt arbete inom utbildningsområdet som syftar till ett förnyat och förstärkt nordiskt utbildningssamarbete, vilket ska bidra till att ge konkreta lösningar på de utmaningar vi har idag och framtiden.

Gruppen bakom rapporten är tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, departementsråd Petter Skarheim och kansler Thomas Wilhelmsson.

Rapporten bygger på 4 års samarbejde i arbejdsgruppen ”IKT og vejledning” i Nordisk Netværk for Voksnes Læring med repræsentanter fra de selvstyrende regioner Grønland, Færøerne og Åland. Samarbejdet har lagt op til, at de tre selvstyrende regioner har udviklet en bæredygtig lokal strategi og politikker for at etablere “e-vejledning” med formålet at nå alle voksne med professionel livslang vejledning med særligt fokus på voksnes læring.

Etableringen af e-vejledning har stor betydning for opretholdelsen af social retfærdighed blandt borgerne, og livslang vejledning har stor betydning for den meget globalt bevidste befolkning i regionerne, som har flere generationers erfaringer med at flytte til nabolande for at få arbejde og uddannelse.

Samarbejdet i den nordiske arbejdsgruppe IKT og vejledning har dannet basis for den grundlæggende praktiske viden om behovet for en strategi for voksenvejledning og hvordan professionel e-vejledning struktureres, implementeres og forankres som velfærdstjeneste med internationale standarder.

I det lokale samarbejde har gruppemedlemmerne været i dialog med alle de instanser, som kan tænkes at skulle være med i implementeringen af e-vejledning i regionen. Rapportens målgruppe er politikere og ministerier i de selvstyrende regioner.

How is reading literacy taught in Nordic classrooms, and how is this influenced by the curricula? How can we improve mathematics teaching in Nordic classrooms? What is the relationship between school performance and policy variations? How do teachers’ attitudes, beliefs and practices influence pupils' learning outcomes? What characterizes the top performing pupils, and how can we stimulate more pupils to perform at the highest levels? These are some of the questions that are discussed in this collection of articles that are based on the results of the IEA studies TIMSS and PIRLS 2011. The articles aim to provide input for policy discussions and further policy development within the Nordic countries. Therefore, the main target groups are educational ministers and policymakers at all levels. These analyses will also provide input to the joint Nordic initiatives on educational development.

In the Nordic countries, health is linked to educational attainment to a higher extent than to income. Studies have now shown that the progressive pedagogy which generally characterizes Nordic teaching is likely to actually increase social disparities in health.

The Education Policy for Health Equality – Lessons for the Nordic Region report analyses the link between health, education, knowledge and pedagogical methods. Health is often linked to educational attainment, to a greater extent than to income. Therefore, it is important to examine the extent to which education policy can contribute to, or be counterproductive to, health equality and health equity.

The report Education Policy for Health Equality: Lessons for the Nordic Region (2019), analyses how education policy is likely to affect health equality in the Nordic countries. This summary includes recommendations and conclusions from  the report.Despite having the most munificent welfare states and  the lowest levels of income inequality worldwide, Nordic countries do not generally achieve higher health equality  than other nations. This conundrum has become known as  the “Nordic health equality paradox” in the public-health debate.The educational health dividend in Nordic countries may partly reflect the countries’ knowledge-intensive labour markets, which demand knowledge and skills that lower-educated individuals do not possess. This is supported by a comparatively strong relationship between literacy and numeracy scores in the Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC) and the probability of being in full-time employment in the Nordic region.

The network has for several years worked actively on finding good education methods for sustainable development with adults as a target group. Actors and organisations working with adult learning in different sectors meet and inspire each other across the sectors of education, institutions, organizations and age groups towards a good and sustainable community.

In collaboration with NVL and the Nordic Council of Ministers, a Nordic project group was given an opportunity to start two courses promoting sustainable development. The first was a pilot project (2014/15), and was followed by a course (2016), where the pilot’s experience was implemented.

In this publication, you can read about the course program, the participants’ experiences, the evaluation of the program, and be inspired by learning examples delivered by the course participants.

This Policy Brief highlights ten years of the validation network’s development work around the issue of quality in validation of prior learning, including the most recent web-based set of evaluation tools for policy makers as well as practitioners. It also takes a look at the current situation in the Nordic region, pinpointing the most prevalent strengths, weaknesses, opportunities as well as threats in terms of validation. The network has laid out a set of practical recommendations for future action, including expanding high-quality validation practices from formal learning towards working life and non-formal and informal settings

Finland held the Presidency of the Nordic Council of Ministers in 2016. The Ministry of Education and Culture organised the seminar, Pedagogy in Early Childhood Education and Care – Nordic Challenges and Solutions, as part of the sectoral presidency programme for education and science. The seminar was held on 22 September 2016 at the House of the Estates in Helsinki.This report comprises a series of articles about the presentations held at the seminar. Participants represented ECEC administration, research, and other professionals involved in ECEC from each Nordic country and the Faroe Islands and Greenland.

Denne rapport, udført af Kirketerp, Buus og Bak for KreaNord i 2011, ønsker at bidrage til, at studerende på de kunstneriske uddannelser i Norden styrkes i deres forudsætninger for at kunne omsætte deres kreative og kunstneriske kompetencer til et bæredygtigt arbejdsliv. Rapporten er rettet mod besluttende myndigheder, uddannelsesansvarlige og undervisere og kan styrke både interesse og viden, samt motivere handling. Rapporten giver definitioner indenfor entreprenørskab, metoder, cases, samt en model, som beskriver handlingsmål og tilrettelæggelse i entreprenørskabsundervisning.

Genudgivet i 2015 i forbindelse med afviklingen af KreaNord, Nordisk Ministerråds initiativ om kulturelle og kreative erhverv (2008–2015).

The purpose of To-Do Seminars was to bring together different stakeholders who are all concerned about and can contribute to local integration efforts.

Participants must jointly identify what barriers exist to integrate the newcomers in the community and what visions they have for the ideal integration efforts.

Based on the visions, participants work on developing and formulating activities and initiatives that can be initiated and implemented by one or more of the participating stakeholders in order to ensure good integration into the community.

Detta policydokument har tagits fram av Nordic Network for Adult Learning (NVL) för att betona vikten av att kunna följa upp och kvantifiera de valideringsaktiviteter som bedrivs i de nordiska länderna, samt för att möjliggöra forskning och konsekvensbedömningar som kan ligga till grund för politiska prioriteringar.

RekommendationerNVL:s expertgrupp för VPL rekommenderar alla nordiska länder, inklusive självstyrande områden, att

– Följa upp VPL för alla primära ändamål – för tillgång till utbildning på rätt nivå, för dispens för att förkorta utbildningen och för matchning på arbetsmarknaden för att göra det möjligt för enskilda att söka jobb som motsvarar deras faktiska kompetens.

– Följa upp VPL inom formell utbildning samt den validering som sker i andra sammanhang – inklusive gymnasieutbildning, yrkesutbildning, universitetsutbildning, arbetsmarknadsåtgärder, liberal vuxenutbildning, branschvalidering m.m.

– Följa upp VPL på individnivå som möjliggör konsekvensbedömningar och jämförelser med sysselsättningsstatistik, socioekonomiska bakgrundsfaktorer, sociala kostnader och privata finanser.

– Utse den myndighet som ansvarar för statistiken och ge den i uppdrag att ansvara för insamlingen av ovannämnda statistik och göra statistik tillgänglig för forskning och konsekvensanalyser.

This Policy brief highlights the importance of being able to follow up and quantify the validation activities conducted in the Nordic countries, as well as to enable research and impact studies that can provide a basis for political priorities.

NVL’s Validation Network points out several essential reasons for improved follow-up on VPL, including all the primary purposes of validation – for access to education at the right level, for exemptions to shorten education and for labour market matching to enable individuals to apply for jobs that match their actual skills.

By starting to produce statistics and by providing a basis for evaluation and impact studies, the implementation of VPL can likely be speeded up and investments be made, where they are most beneficial.

The policy brief has been developed by the Nordic Network of Adult Learning (NVL). The knowledge base for the policy brief has been created by the NVL’s Network on Validation. 

Arbetsmarknadsutbildning är en viktig del av arbetsmarknadspolitiken, en pusselbit i det större välfärdssystemet. De nordiska länderna har utvecklat en modell där fokus i högre utsträckning är på att trygga anställningsbarheten än på att säkra anställningar. I den modellen är arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa centralt. Oxford Research har tillsammans med ett team av nordiska experter analyserat arbetsmarknadsutbildningar i Norden.

Rapporten skildrar systemen utifrån bland annat inriktning, målgrupp, omfattning, finansiering och resultat. Arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa i de tre autonoma regionerna beskrivs också. Rapporten konkluderar att det finns en trend i de nordiska länderna mot att arbetsmarknadsutbildningen kommit att bli alltmer inriktad på att få personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete.

Handboken innehåller vägledning och inspiration till hur man kan arbeta med cirkelarbetsformen. Den presenterar reflektioner och funderingar, som deltagarna och facilitatorerna kan ta ställning till när man vill sätta igång och genomföra lärandecirkelarbete i egen kontext.

Intentionen med lärande cirklar är att skapa en ram för att cirkeldeltagare i en samskapande läroprocess ska kunna utveckla ny kunskap och nya handlingsmöjligheter i förhållande till aktuella utmaningar och teman.

Handboken innehåller vägledning och inspiration till hur man kan arbeta med cirkelarbetsformen. Den presenterar reflektioner och funderingar, som deltagarna och facilitatorerna kan ta ställning till när man vill sätta igång och genomföra lärandecirkelarbete i egen kontext.

Intentionen med lärande cirklar är att skapa en ram för att cirkeldeltagare i en samskapande läroprocess ska kunna utveckla ny kunskap och nya handlingsmöjligheter i förhållande till aktuella utmaningar och teman.

The handbook contains guidance and inspiration on how to work with Learning Circles at the workplace. It presents reflections and thoughts useful for both participants and facilitators when they want to start working with learning circles in their own context. The intention behind learning circles is to create a framework within which participants in aco-creative learning process can develop new knowledge and new opportunities for actionin relation to current challenge and themes.

Anvendelsen af digitale læringsmetoder på de højere uddannelsesinstitutioner er øget væsentligt i de seneste årtier og er blevet både intensiveret og mere relevant under COVID-19-pandemien. Institutionerne griber det dog forskelligt an. I rapporten kortlægges de nordiske landes strategier for digital læring samt de nordiske uddannelsesinstitutioners erfaringer og forventninger. Desuden gennemgås en række pædagogiske metoder og erfaringer, og der bliver set på uddannelsespolitiske perspektiver og udfordringer. Gennem rapporten trækkes gode eksempler frem. Rapporten viser, at der i Norden er iværksat mange forskellige tiltag i forhold til at anvende digital læring, at der er en række fordele for både samfund og institutioner ved at benytte digital læring, og at behovet fortsat er stigende. Institutionerne efterspørger også derfor mere videndeling på området.

• Is PISA 2012 relevant to mathematics education in Norway and Sweden?

• In what ways are the different leadership styles among principals in the Nordic countries related to teachers’ attitudes and behaviours and students achievements?

• What are the associations between professional development, job satisfaction and self-efficacy?

• Can collegial work and school leader feedback improve teachers’ self-efficacy in Nordic classrooms?

• What characterizes high-performing students in mathematics within the Nordic countries?

• Are international large-scale educational assessments elephants arriving at the gates of our national educational system?

These are some of the questions that are discussed in this collection of articles. The issues are based on the results of the OECD studies PISA and TALIS. The articles aim to provide input for policy discussions and to further policy development within the Nordic countries. Therefore, the main target groups are educational ministers and policymakers at all levels. These analyses will also provide input to the joint Nordic initiatives on educational development.

Sammanfattning av Norge och Åland

Under den tvåårsperiod som har gått sedan översiktsrapporten blev skriven har

utvecklingen i Norge och på Åland varit betydande även om den skett på olika sätt.

Norge har upprättat nationella mål för vägledning som ingår i större planer, medan Åland har öppnat en vägledningscentral genom ett pilotprojekt. Valet av tillvägagångssätt har påverkats av det sammanhang som Norge och Åland befinner sig i vilket givit ett ökat samarbete, mer samverkan och fört utvecklingen närmare samordning. Norge har byggt upp en nationell kompetanse-strategi genom samordning där utveckling av vägledning i landet styrs av ett översiktligt organ (Kompetanse Norge) genom samordning och samverkan med fylkena men i samarbete med organisationer som redan arbetar med vägledning. Åland har fokuserat på att bygga upp ett vägledningscenter med satsning på samarbete och samverkan genom stöd från landsskapsregeringen. Det är viktigt att dessa två metoder eller utgångspunkter används systematiskt tillsammans så att praktisk erfarenhet från fältet kan tas tillvara och samtidigt ge stöd till en samordnande utveckling.

Det verkar inte finnas oöverkomliga hinder att arbeta med vägledningsfrågor på en samarbets- och samverkansnivå, men om tydliga mål för det arbetet inte är samtidigt satta på en samordningsnivå finns det risk för att arbetet blir mer informellt och möjligtvis också beroende på faktorer i omgivningen som inte alltid är konstanta (t.ex. finansiering, de enskilda experternas intresse och de nätverk som de har tillgång till). Detta kan påverka kvalitén och riktningen på den vägledning som erbjuds målgrupper med olika behov.

I teorin kan det se lätt ut att ta ett helhetsgrepp om vägledningsfrågorna och planera för en samordning, särskilt på en liten plats som Åland, men det har visat sig vara en utmaning.

- En samordning kräver till exempel så omfattande åtgärder som en lagändring. Tid måste också avsättas för att förankra och implementera mål och riktlinjer hos alla deltagande parter på flera nivåer. Trots utmaningarna är rekommendationen att komma till en samordning eftersom det utan samordning finns risk att man inte får till den framtidsutveckling och långsiktiga permanenta lösning som behövs för att lyfta vägledningen till en ny nivå. Det är också viktigt att en samordning bygger på erfarenheter från praktiken och att den fokuserar på hållbarhet och kvalitet av vägledning för att komma till nytta för olika målgrupper i samhället.

Det nordiska samarbetet fortsätter genom NVL nätverket för vägledning. År 2020 kommer en ny uppdatering där Sverige och Danmark beskriver sin utveckling inom vägledning under de sista åren. Informationsinsamlingen för uppdateringen bygger på dialog med sakkunniga i länderna och de självstyrande områdena och kan förhoppningsvis påverka, genom informationsspridning, utveckling av vägledning i de nordiska länderna. Resultaten skall rapporteras år 2021.

Denne håndbog præsenterer To-do, som er en arbejdsform til at skabe nye ideer, netværk og handlinger med henblik på at løse konkrete udfordringer.

Intentionen med To-do er at skabe mødesteder for aktører, som er berørt af og har interesse i at løse en fælles udfordring. Deltagere kan være beboere eller lokalbefolkning, særlige interessegrupper, myndigheder, virksomheder, uddannelsesudbydere, NGO’er, græsrødder, børn, unge, voksne såvel som ældre. Alle kan i princippet deltage, og ideen bag arbejdsformen er, at alle, der er berørt af en given udfordring, har ret til at blive hørt og kan bidrage med deres konkrete erfaringer og ønsker til at skabe bedre og mere robuste løsningsforslag og sikre fælles ejerskab til disse løsninger. Deltagersammensætning skal afspejle dem, der er berørt af udfordringen. Deltagere kan være medlemmer af samme organisation eller virksomhed, hvis det er en intern udfordring, der skal arbejdes med, eller de komme fra forskellige sektorer, hvis udfordringen kalder på et tværsektorielt samarbejde. Det vigtigste er, at man involverer de grupper, udfordringen drejer sig om, og giver dem en stemme. Hvis det for eksempel handler om ensomme ældre, skal de ældre inviteres med, hvis det handler om indretning af fælles grønne områder, skal alle brugere inviteres ind, og hvis det handler om integration af en særlig gruppe, skal denne gruppe inviteres med. To-do arbejdsformen er inspireret af ”fremtidsværkstedstedet”.1 Ligesom fremtidsværkstedet bygger To-do på en bottom-up tilgang, med meget høj deltagerinvolvering og deltageransvar i forhold til at udvikle løsningsideer og nye handlinger. Arbejdsformen har som formål at styrke fællesskab, demokratisk deltagelse og individuel og kollektiv handlekraft.

Håndbogen indeholder vejledning og inspiration til, hvordan man kan arbejde med To-do seminarer, og præsenterer refleksioner og overvejelser, man bør gøre sig, når man planlægger og gennemfører To-do. Arbejdsformen kan videreudvikles og tilpasses forskellige formål, målgrupper og kontekster. Vi håber, at håndbogen vil give inspiration til at mødes på tværs af forskellige sektorer, fag, nationaliteter, overbevisninger og holdninger og gennem dialog og erfaringsdeling styrke tværgående samarbejde og demokratisk deltagelse samt skabe bæredygtige løsninger på fælles udfordringer. Håndbogen er således tænkt som en vejledning og inspiration til at anvende To-do arbejdsformen og gennemføre lokale seminarer om fælles udfordringer, hvor man gennem samskabelse fremmer bæredygtige løsninger, demokratisk deltagelse og dannelse og lokal handlekraft. Målgruppen for håndbogen er derfor alle, der reelt ønsker og har overskud til at invitere andre, med andre perspektiver, viden, erfaringer og ønsker, med i løsningen på en fælles udfordring.

”Att göra” /”To-Do”-metodiken (inspirerat av modellen ”framtidsverkstad”) har satt alla lokala aktörer – medborgare, myndigheter, utbildningsanordnare, företagare och nyanlända flyktingar – i centrum av själva utvecklingsarbetet. Arbetssättet är särskilt relevant för arbetet med integration och demokratiskt deltagande. De genomförda seminarierna på Bornholm, Gotland och Åland har utvecklat konkreta idéer för bemötande av nyanlända till nytta för såväl det lokala samhället på öarna som för de nyanlända.

Denne publikation er en ressource til kompetenceudvikling af voksenundervisere og giver eksempler på voksenuddannelsesmetoder og samarbejdsmodeller, der hjælper voksne med at lære og arbejde. Den fremhæver perspektiver og foranstaltninger til politik og systemudvikling, som fremmer integration og deltagelse i samfundet. NVL har analyseret erfaringer fra både nationale og nordiske udviklingsprojekter for at give inspiration til voksenuddannelsesløsninger, som involverer voksne i læring, bidrager til beskæftigelse og øger aktiv deltagelse i civilsamfundet. NVL er åben for at samarbejde om at fortsætte og uddybe det vigtige arbejde, der gøres nu og i fremtiden.

Policy brief til debatten om voksnes læring og inkludering samt videreudvikling af strukturer og praksis, som understøtter inkludering. 

KERNEBUDSKABER

- Arbejdet med inklusion og integration er udfordret af at overordnede politiske strukturer på området ikke er koordineret.

- Der er bred enighed om, at realkompetencevurdering er et vigtigt redskab for inklusion og integration. Til trods for dette så er arbejdet udfordret af, at der på policy niveau bør udvikles tydelige systemer og redskaber til at beskrive og vurdere realkompetencer.

- Professionalisering af RKVmedarbejdere er en vigtig del i forbedringen af RKV-strukturer.

- Udvikling af organisationsformer gennem kompetenceudvikling for ledere støtter voksenundervisere og fremmer innovation.

- Der er et generelt behov for at styrke tværsektorielt samarbejde indenfor inklusion og integration.

- Disse udfordringer går på tværs af de nordiske lande og Nordisk ministerråd (NMR) kan støtte op ved fortsat at fremme systematisk erfaringsudbytte og igangsætte konkrete pilotprojekter.

Nordplus is one of the most widely known initiatives under the auspices of the Nordic Council of Ministers. For decades, Nordplus has provided a large number of people in the Nordic countries with opportunities to study or in other ways get culture and knowledge related experiences in another Nordic, and since 2008 Baltic, country. Nordplus has shifted in character and scope over the years, but can indeed be labelled a flagship programme and even a trademark for the Nordic Council of Ministers, andis perhaps its best recognised initiative of all. In this report, Technopolis Group (Technopolis Sweden and Technopolis Baltics) presents the results of an evaluation of the current programme period of Nordplus, 2012–2016.

Nordic co-operation consists primarily of a variety of large and small meetings. We create nordic added value at these meetings: we learn about and from one another.

There is a lot to think about at Nordic meetingevents. There are different languages and content,not to mention travel and technology. Itis important to think ahead so everyone willbe able to participate in the meeting on equalterms. These materials provide advice and inspiration

I rapporten beskrivs och analyseras insatser som främjar nyanlända barns, ungas och föräldrars delaktighet och integration i det nya hemlandet.

Det övergripande syftet med rapporten är att sprida kunskap om insatser som främjar nyanlända barns, ungas och föräldrars delaktighet och integration i det nya hemlandet. Detta kunskapsunderlag kan ligga till grund för arbetet med att utveckla nya arbetssätt och bättre insatser till nyanlända barn och deras familjer.Kartläggningen omfattar insatser för:

utbildning och språkinlärning

föräldrastöd

välmående och psykisk hälsa

kulturell anpassning och identitet

Det Nationale forksningscenter for Velfærd och Socialstyrelsen i Danmark har utarbetat en typologi som består av elva element for ”lovende praksis” som ett komplement till evidensbaserade insatser. Syftet är att utveckla en gemensam begreppsapparat kring vad det goda sociala arbetet består av. I den här rapporten har Nordens välfärdscenter använt den danska typologin för att beskriva och analysera fem nordiska insatser som antas ha särskilt god sannolikhet för att skapa positiva resultat för nyanlända barn och familjer. Dessa nordiska insatser har valts ut av en nordisk expertgrupp. Därutöver presenteras tre artiklar där deltagare och yrkesverksamma berättar om sina egna upplevelser om insatserna.

The aim of Road Map 2018 is to illustrate the validation process from mapping and assessment of prior competences all the way to how these results can benefit the individual and society. The report highlights the central aspects that must be covered to facilitate a functional and smooth validation system. The report is also available in Swedish and icelandic.

The aim of this policy paper is to inform decision makers on how sustainability education can be strengthened within adult education to reach the Nordic Vision 2030, applying principles of diversity, professional freedom and a strengthened focus on Bildung.

The recommendations in this policy paper respond to the global challenges of sustainability and enable adult education in the Nordic countries to take a lead in the transformation towards a more sustainable world.

The recommendations are based on the results of a Nordic pilot learning circle that involved participants from various backgrounds, countries, organizational cultures, and professional roles. The Policy brief presents also the key barriers and drivers that hinder or support transformation towards sustainability within adult education. The pilot project “Development of Educational Models for Sustainable Lifestyles” (2023-2024) has been carried out within the Nordic Council of Ministers Programme for sustainable lifestyles.

Rapportens indhold er baseret på oplysninger, der er indsamlet gennem et kortlægningsskema, en SWOT-analyse og cases indhentet med en samlet indsats fra repræsentanterne i arbejdsgruppen. Definitioner og relevant litteratur indgår i diskussionerne. De vigtigste resultater af dette arbejde er identifikationen af de vigtigste udfordringer og anbefalinger vedrørende vejledning i validering i Norden. 

Rapporten findes også på engelsk. 

Utredningen redogör för hur samordningen organiseras konkret och också för olika former av informellt samarbete mellan sektorerna. Nätverket bidrar till implementeringen av MR-U programmet «Kvalitet og relevans i uddannelse og forskning» genom att förmedla kunskaper om samordningen av vägledningen som en viktig led i livslångt lärande.  Rapporten beskrivs kortfattat samordningen av vägledningen och sätter fokus på de vuxnas möjligheter att utveckla sina karriärkompetenser och bidrar till att skapa meningsfulla övergångar på arbetsmarknaden och mellan utbildning och arbetsliv.

Färdplan 2018 ger ett brett perspektiv på validering av reell kompetens, och dess syfte är att ge en bild av hur validering fungerar. Validering handlar inte bara om identifieringen och erkännandet av kompetenser, utan också om hur resultatet ska komma till nytta och gagn för individen och samhället. För detta ändamål krävs en stöttande infrastruktur, som, förutom att den främjar validering, också är av stor vikt för utbildningssektorn och för kompetensmatchning på arbetsmarknaden. 

Rapporten ”Reduktion af digitale kompetencekløfter og digital eksklusion i de nordiske lande” giver en status på det politiske landskab og konkrete initiativer i Norden, der kan hjælpe med reduktion af digitale kløfter og digital eksklusion.

Rapporten kortlægger, hvilke relevante nordiske policies der findes på digitaliseringsområdet, som direkte eller indirekte har betydning for arbejdet med digitale kløfter og digital eksklusion. Rapporten kortlægger:

• Danmark
• Finland
• Island
• Norge
• Sverige
• De selvstyrende områder (Grønland, Færøerne og Åland).

40 initiativer, der arbejder for at mindske de digitale kløfter

Den nye rapport er tænkt som en desk research og samler eksempler på uddannelsesinitiativer i de nordiske lande med henblik på at fremme den digitale inklusion i samfundet.

I den kortlægning, der er gennemført, er der identificeret 40 initiativer. Indsatsernes karakter adskiller sig især med hensyn til primær målgruppe, og de kan derfor inddeles i følgende tre kategorier:

• Indsatser, der henvender sig direkte til deltagerne
• Indsatser, der henvender sig til vejledere og undervisende personale
• Åbne digitale undervisningsressourcer (OER) og andre centrale ressourcer for undervisningsudbydere

Målgruppen er voksne lærende med begrænsede muligheder for digital læring

Rapporten fokuserer på voksne lærende, som af forskellige årsager kan være særligt frakoblet mulighederne for naturligt at indgå i digital læring.

Rapporten fokuserer på de følgende målgrupper:

• personer med funktionsnedsættelser
• seniorer
• medarbejdere med lav digital kompetence
• personer, der kun har grundskoleuddannelse
• flygtninge og andre indvandrer
• arbejdsløseflygtninge og andre indvandrere
• studerende indenfor voksenuddannelse

Nordiskt nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) har funnits sedan 2005 och deras arbete knyter ihop experter, inom olika områden för vuxnas lärande, i ett gemensamt nordiskt samarbete. Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings universitet, har på uppdrag av Nordisk Ministerrådet (NMR) utvärderat NVL. Utvärderingens syfte är att få kunskap om NVL:s modus operandi, styrkor och svagheter, organisationsformens möjligheter och utmaningar samt nätverkens/arbetsgruppers aktiviteter, spridning och bidrag i Norden. Vidare diskuteras NVL:s effekter gällande nordiskt mervärde, dess bidrag till kvalité och innovation samt policy- och praxisutveckling i Norden.

Through the Nordplus programme the Nordic Council of Ministers supports collaboration and exchange between education institutions and other actors across the Nordic and Baltic countries. More than 4.500 institutions apply each year for funding from Nordplus and almost 10.000 pupils, students and teachers are on educational stays and work placements through Nordplus.

In 2018 Nordplus celebrated its 30 year anniversary and 10 year with Baltic participation. Also in 2018 a new five year programme period was commenced, which ensures future collaborations in support of the close ties between the Nordic and Baltic countries. We mark this with a number of articles, which close in on the experiences and benefits from projects, and add general information on Nordplus and key figures from the period 2012–2018.

Gennem Nordpus støtter Nordisk Ministerråd samarbejde og udveksling mellem uddannelsesinstitutioner og andre aktører på tværs af de nordiske og baltiske lande. Mere end 4.500 institutioner søger hvert år om tilskud fra Nordplus og op mod 10.000 elever, studerende og undervisere er årligt på uddannelses- og praktikophold med Nordplus. I 2018 fyldte Nordplus 30 år og samtidig var det 10 år siden, de baltiske lande kom med.

I 2018 begyndte også en ny 5-årig programperiode, der sikrer samarbejde på tværs og understøtter den tætte samhørighed mellem de nordiske og baltiske lande. Vi markerer dette med en række artikler, der går tæt på erfaringerne fra projekterne og giver information om de generelle støttemuligheder med nøgletal fra programperioden 2012–2017.

Nordisk Ministerråd har i flere faser arbejdet for at styrke entreprenørskabskultur- og uddannelse i de nordiske lande. Globalisering, teknologisk udvikling, forandringshastighed og demografiske ændringer udfordrer såvel den nordiske velfærdsmodel som det enkelte individ. Kompetencerammen henvender sig til en lang række interessenter: Den er først og fremmest et redskab til lærere og praktikere som kan finde kompetence- og læringsmål samt didaktiske principper for undervisningen. Kompetencerammen henvender sig også til beslutningstagere, som skal skabe lovgivning og rammer for at entreprenørskabsundervisning kan finde sted. På samme måde henvender den sig til ledere der i dagligdagen skal understøtte strukturer og skabe miljøer samt pædagogisk udvikling så entreprenørskabsundervisning bliver en integreret del af grundskolen.

The Nordic Council of Ministers has been working in stages to strengthen the culture of entrepreneurship in education in the Nordic countries. Over time a need has developed for the educational system to prepare pupils and students for a life in which they can actively participate in shaping the future. The competence framework is aimed at a number of stakeholders. It is primarily a tool for teachers and practitioners where they can find competence and learning goals, and didactic principles for teaching entrepreneurship. The document is also aimed at decision-makers who draw up legislation and frames relating to entrepreneurship teaching. The third target group is school leaders who, in their everyday work, provide structures, environments and educational development to ensure that entrepreneurship education becomes an integral part of the activities in primary and secondary schools.

Norræna ráðherranefndin hefur unnið í mörgum áföngum að eflingu menningar og menntunar frumkvöðla á Norðurlöndum. Hnattvæðing, tækniþróun, hraðar breytingar og lýðfræðilegar breytingar skapa áskoranir fyrir bæði norræna velferðarlíkanið og einstaklinga. Af þeim sökum hefur í tímans rás komið fram þörf fyrir að menntakerfið geti undirbúið nemendur fyrir líf þar sem þeir geta verið virkir þátttakendur í mótun framtíðar. Verðlaunuð skýrsla Norrænu ráðherranefndarinnar um frumkvöðlamennt á Norðurlöndum − “Entrepreneurship Education in the Nordic countries” − og skýrsla ESB um frumkvöðlamennt − “Final Report of the Thematic Working Group on Entrepreneurship Education” − nefna þörfina á að þróa hæfniramma sem getur byggt brú milli stefnu, stjórnunar, starfsvenja og náms.