Den digitalisering som mediebranschen just nu genomgår har musikindustrin redan överlevt. Denna artikel handlar därför om den svenska musikindustrins utveckling från dess tillkomst 1903 fram till idag och hur man har hanterat förändringar orsakade av bl.a. ny teknik genom åren. Nya aktörer har kommit med lösningarna och tagit en betydande roll i branschen. När de gamla aktörerna anpassat sig har de lyckats bevakasina revir men med begränsad dominans. Eller sagt med en kunglig parafras; musikindustrin är död, länge leve musikindustrin.

Tekstreklame var konflikten som startet diskusjonene om presseetikk for over 100 år siden. I dag reduserer digitaliseringen journalistikkens fortrinn som annonsekanal og medienes inntekter krymper. Konkurransen i digitale mediemarkeder krever også mer publisering enn tidligere, og med færre ressurser. Slik åpnes dørene til redaksjonelle spalter for eksterne bidrag. Denne artikkel påviser og drøfter hvordan den digitaleutviklingen påvirker gamle og nye forretningsmodeller for journalistikk, og hvordandet skaper konflikter om tekstreklame.

Tekstreklame var konflikten som startet diskusjonene om presseetikk for over 100 årsiden. I dag reduserer digitaliseringen journalistikkens fortrinn som annonsekanal ogmedienes inntekter krymper. Konkurransen i digitale mediemarkeder krever også merpublisering enn tidligere, og med færre ressurser. Slik åpnes dørene til redaksjonellespalter for eksterne bidrag. Denne artikkel påviser og drøfter hvordan den digitaleutviklingen påvirker gamle og nye forretningsmodeller for journalistikk, og hvordandet skaper konflikter om tekstreklame.

Does data solve the crisis in legacy news companies? This article discusses data as arevenue model and the use of editorial algorithms to curate content and still meet public values. Furthermore, the article criticizes the news companies for using data in traditional advertisement revenue models, which have proved difficult to uphold. Instead we need to focus on public values along with micro segment data in what are here termed social responsible algorithms. We also need to continue the discussion on the very concept of news and to experiment with news ‘packaging’ that are not derived from legacy news companies, but from born-digital ones.

Does data solve the crisis in legacy news companies? This article discusses data as arevenue model and the use of editorial algorithms to curate content and still meetpublic values. Furthermore, the article criticizes the news companies for using datain traditional advertisement revenue models, which have proved difficult to uphold.Instead we need to focus on public values along with micro segment data in what arehere termed social responsible algorithms. We also need to continue the discussion onthe very concept of news and to experiment with news ‘packaging’ that are not derivedfrom legacy news companies, but from born-digital ones.

Grundlagsfäst yttrandefrihet och pressfrihet är nödvändiga förutsättningar för demokratin.Men inte nödvändigtvis tillräckliga för att resultatet ska bli en väl fungerandedemokrati. En sådan förutsätter allsidig information och opinionsbildning, att allaberättelser blir berättade och att alla medborgare blir sedda och kommer till tals. ISverige har presstödet funnits och gjort nytta i nära nog ett halvt århundrade, men isin nuvarande utformning har det nu tjänat ut. Det behöver reformeras och bli till ettmediestöd anpassat till det nya medielandskapet.

Grundlagsfäst yttrandefrihet och pressfrihet är nödvändiga förutsättningar för demokratin. Men inte nödvändigtvis tillräckliga för att resultatet ska bli en väl fungerande demokrati. En sådan förutsätter allsidig information och opinionsbildning, att alla berättelser blir berättade och att alla medborgare blir sedda och kommer till tals. I Sverige har presstödet funnits och gjort nytta i nära nog ett halvt århundrade, men i sin nuvarande utformning har det nu tjänat ut. Det behöver reformeras och bli till ett mediestöd anpassat till det nya medielandskapet.

Det er en alvorlig trussel mod nordiske netmedier, at op mod hver fjerde bruger filtrerer annoncerne væk og dermed underminerer mediernes økonomi. Allerede nu eksperimenterer mange medier med forskellige initiativer for at få brugerne til at betale eller se annoncerne. For at kompensere for de tabte annonceindtægter, vil mange medier introducere native annoncering. Og takket være ad blockerne vokser en ny annoncefri publicisme frem, hvor brugerne, og deres ønsker og behov, kommer i centrum, som aldrig tidligere. De medier, der ikke formår at omstille sig til de nye forhold, får svært ved at overleve.

Det er en alvorlig trussel mod nordiske netmedier, at op mod hver fjerde bruger filtrererannoncerne væk og dermed underminerer mediernes økonomi. Allerede nu eksperimenterermange medier med forskellige initiativer for at få brugerne til at betale ellerse annoncerne. For at kompensere for de tabte annonceindtægter, vil mange medierintroducere native annoncering. Og takket være ad blockerne vokser en ny annoncefripublicisme frem, hvor brugerne, og deres ønsker og behov, kommer i centrum, somaldrig tidligere. De medier, der ikke formår at omstille sig til de nye forhold, får sværtved at overleve.

Alltmer av mediernas innehåll produceras av användarna och på Island har det blivit tidningen Morgunblaðiðs främsta tillgång i kampen om prenumeranterna. Cirka en fjärdedel av tidningens textinnehåll består idag av insänt materiel, främst nekrologer. Traditionen har funnits i flera decennier, men har på senare tid vuxit starkt i omfång. Islands mediemiljö har också andra särpräglade inslag. Gratistidningen Frettablaðið har nästan dubbelt så många läsare som den traditionella morgontidningen Morgunblaðið. Men Morgunblaðið är ensam om minnesartiklarna. Utan dem skulle hälften sluta prenumerera enligt en undersökning.

The economic collapse of 2008 was devastating for traditional media companies inIceland. The total turnover of the largest media companies almost halved between theyears 2007 and 2009, and the forced downsizing led to fewer news items from fewerjournalists. The traditional media in Iceland will have a difficult time regaining a soundeconomic foundation and regaining trust. Both the growth of the Internet and the lingeringdistrust still hamper the recovery for traditional media in Iceland.

The newspaper industry has long been looking for sustainable business models for theirdigital editions. One of their popular choices is the freemium business model based onfree and premium content with a paywall. However, freemium has not yet lived up tothe expectation of the industry and has not secured the revenues that industry playershoped for. This article discusses a number of the main principles of the freemium strategyand tactics, and highlights the critical points for legacy newspaper organisations.

The newspaper industry has long been looking for sustainable business models for their digital editions. One of their popular choices is the freemium business model based on free and premium content with a paywall. However, freemium has not yet lived up to the expectation of the industry and has not secured the revenues that industry players hoped for. This article discusses a number of the main principles of the freemium strategy and tactics, and highlights the critical points for legacy newspaper organisations.

The present article examines the reinvention of journalism and its business models fromthe perspective of Finnish newsrooms. In the light of the study, the role of the liquidmodern journalist may be evolving towards that of the liquid journalist economist. Ajournalist economist easily combines the journalistic ideals of public service, autonomyand objectivity with those of product development, marketing and advertisement.

Rundt TV 2, som er en nasjonal og kommersiell kringkaster, med hovedkontor i Bergen, er det vokst frem et sterkt, internasjonalt medieteknologimiljø, drevet frem av TV 2 sitt behov for å være smarte og konkurransedyktige. Her har ulike bedrifter og miljøer innen medier og medieteknologi samlokalisert seg rundt TV 2, og med det søkt sammen i nye samarbeidsformer, nettverk og fellesskap. Gjennom dette miljøet er det dannet en næringsklynge, bestående av medieindustri, teknologibedrifter, publisister og forskningsmiljøer. Resultatet av samlokalisering og samarbeid er oppsiktsvekkende gode, og innovasjonstakten i medieklyngen er svært høy. Over 80 prosent av klyngens medlemsbedrifter har det siste året lansert nye produkter på markedet, eller hatt viktige gjennombrudd innenfor sine felt. Ti av selskapene i klyngen har alene ansatt 70 nye medarbeidere i 2015. Nøkkelen til vekst og suksess ligger i samarbeid, nærmere bestemt deling av felles ressursgrunnlag, tilgang på kompetanse, innovasjonssamarbeid og nettverksarenaer.

Newspaper publishers in multiple countries – including Nordics – have introduceddigital subscriptions to enhance their revenues. However, in most cases, paywalls onlycontribute a fraction to publishers’ total revenue. To compensate, companies, such asSchibsted, have invested in digital advertising businesses. There is evidence that newspublishers’ digital earnings are increasing and diversifying, and therefore new businessmodel frames are needed to evaluate these streams. As the public interest journalism isunder threat, new funding ideas – such as special levies – have started to gain ground.

En analys av de nordiska mediemarknaderna under det senaste decenniet ger intryck av både förändring och stabilitet. Trots ekonomiska kriser, nya medietekniker och en tilltagande globalisering av medielandskapet är det ungefär samma inhemska aktörer som dominerar de nordiska mediemarknaderna i dag som för tio år sedan. Och även om vinstnivåerna sjunkit något över tid redovisar nästan alla stora medieföretag i regionen fortfarande vinster. Samtidigt finns det relativt stora och till synes ökande skillnader i det ekonomiska välståndet inom regionen, något som har fått betydelse inte minst för reklammarknadernas utveckling i de nordiska länderna.

Journalistikkens viktigste forutsetninger omfatter politikk, økonomi og teknologi.Mediereguleringen setter rammene for nyhetsproduksjon på eierskaps- og driftsnivå,økonomien i mediebransjen setter premisser for den journalistiske produksjonen,mens teknologien påvirker journalistenes rutiner og publikums bruk av nyheter. Desiste ti årene har mediebransjen opplevd store omskiftninger innen feltets økonomiskeog teknologiske forutsetninger. Dette stiller nye spørsmål til hvordan mediereguleringenbest kan ivareta journalistikkens vilkår.

Crowdfunding har blivit allt vanligare inom mediesatsningar. Men som intäkt betraktat är crowdfunding inget nytt. Det är en intäktskälla som sedan länge hänförts till försäljningsintäkter. I båda fallen handlar det om läsare som vill betala för journalistik. Det finns både möjligheter och utmaningar att hantera med crowdfunding. Möjligheter som kretsar runt en unik läsarrelation och en ny passion för det journalistiska hantverket. Hur innovativa mediesatsningar kan prövas tack vare ny teknik. Utmaningarna kretsar runt journalisters förmåga att driva företag och vara uthålliga. Den stora krisen infaller när det är dags att återvärva bidragsgivare.