Ongoing digitalization has fundamentally transformed the entire media landscape, not least the domain of news. The blurring of previously sharp distinctions between production, distribution and consumption have challenged the established news industry and brought into question long-held assumptions of what journalism is or should be, who is a journalist and how we define, consume and use “news”. This anthology aims to shed light on the implications of these transformations for young people in the Nordic and Baltic countries. It focuses on three themes: youth participating in news and information production; news production by established media organizations and novel information providers aimed at children and youth; news use among youth. Taken together, the chapters illustrate the complexity of news use among youth and offer some rather different examples of strategies that news organizations might consider for reaching young people with news – or involving them in the production of news. Furthermore, the book might serve as a basis for reflecting on the urgent, but cumbersome, area of media and information literacy in these media saturated times.  

Youth and News in a Digital Media Environment consists of contributions from Norway, Denmark, Finland, Sweden and Estonia, written by scholars and people working in the media industry. The target audience of this book is students, professionals and researchers working in the field of journalism, media and communication studies, children and youth studies, media and information literacy and digital civic literacy.

Strukturen på den svenska medieutvecklingen växer fram i ett nära samspel med det omgivande samhället. De sociala, ekonomiska, politiska och teknologiska landskapen formar – och formas av – medielandskapet i en ständigt pågående process. I MedieSverige 2019 ges en aktuell och bred översikt över dagens svenska medielandskap. Genom att först belysa utvecklingen på de medieteknologiska och mediepolitiska områdena i Sverige, går rapporten vidare till att redovisa utvecklingen på publik- och reklammarknaderna, för att avslutningsvis beskriva den svenska mediestrukturen. MedieSverige 2019 bygger på ett rikt datamaterial från en rad olika källor. Rapporten riktar sig till studenter, lärare, forskare, journalister, beslutsfattare och alla andra som vill lära sig mer om utvecklingen på den svenska mediemarknaden. Den första utgåvan av rapportserien MedieSverige utkom för över 30 år sedan. MedieSverige 2019 utgör den trettonde volymen i serien. Rapporten är skriven av Ulrika Facht och Jonas Ohlsson vid Nordicom, Göteborgs universitet.

Den svenska mediemarknaden genomgår just nu en genomgripande strukturomvandling. I takt med att internet är på god väg att utvecklas till den huvudsakliga spelplanen för såväl innehållsproducenter som annonsörer förändras förutsättningarna för att bedriva medieföretagande. Svenska medieföretag konkurrerar inte längre enbart med varandra. Globala aktörer som Google, Facebook och Netflix har på kort tid kommit att kapa åt sig betydande andelar av pengaflödena på den svenska mediemarknaden. Den svenska mediemarknaden 2016 är den åttonde upplagan av Nordicoms rapportserie över den ekonomiska och strukturella utvecklingen på medieområdet i Sverige. Rapporten är skriven av fil. dr Jonas Ohlsson, forskare vid Nordicom.

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2019 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 79 år. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio.

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2020 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. 

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2021 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.

År 2021 präglades på samma sätt som året före av corona-pandemin. Covid-19-viruset kom att få stor inverkan både på våra dagliga vanor och på vårt behov av information, nyheter och underhållning. Fjolårets rapport redovisade en kraftigt ökad medieanvändning bland den svenska befolkningen under pandemins första år. Mediebarometern 2021 visar att de förhöjda nivåerna bestod också under 2021. 

Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen till Mediebarometern 2021 har genomförts av undersökningsföretaget Origo Group.

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2022 års undersökning bygger på svar från omkring 6 600 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år. 

2022 var ett dramatiskt år, både i Sverige och globalt. Inledningen av året präglades alltjämt av coronapandemin. Först på våren lättades restriktionerna och i april 2022 slutade covid-19 att betraktas som en samhällsfarlig sjukdom. Då hade Rysslands invasion av Ukraina pågått i drygt en månad. 2022 var dessutom ett valår i Sverige. Det arrangerades vinter-OS i Kina och internationella fotbollsmästerskap för både damer och herrar. Allt detta gjorde förstås avtryck i den svenska befolkningens användning av medier – för information och nyheter, men också för förströelse och verklighetsflykt. Den här rapporten visar att den samlade mediekonsumtionen i Sverige under 2022 låg kvar på samma höga nivåer som noterades under pandemiåren 2020 och 2021. 

Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Myndigheten för press, radio och tv, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen till Mediebarometern 2022 har genomförts av undersökningsföretaget Origo Group. 

Mediebarometern är en årlig undersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979 och det gör Mediebarometern till den äldsta studien i sitt slag i världen. Resultaten i 2023 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år. 2023 var ett år som följde på ett mycket händelserikt 2022 med krigsutbrott i Ukraina, val i Sverige och flera stora idrottsevenemang, för att nämna några stora nyhetshändelser. Allt detta återspeglade sig också i svenskarnas medie- och nyhetskonsumtion, som i flera avseenden var rekordhög under 2022. 2023 kom i stället att präglas av ökande priser, höga räntor och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge ute i världen. Den nedgång vi ser i räckvidden för flera nyhetsmedier i årets rapport var mot den bakgrunden inte helt oväntad. Samma sak gäller den något minskade benägenheten att betala för olika typer av medieinnehåll som vi ser i resultaten. Samtidigt låg medieanvändningen som helhet kvar på rekordhöga nivåer också under 2023. Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet i samverkan med Bonnier News, Göteborgs-Posten, Mediemyndigheten, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen till Mediebarometern 2023 har genomförts av undersökningsföretaget Indikator. 

Mediebarometern belyser människors konsumtion av alla slags medier en genomsnittlig dag, oavsett distributionsteknik. Syftet var redan från starten att beskriva tendenser och förändringar i människors mediekonsumtion över tid, snarare än att fokusera nivåer enskilda år. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Den översiktspublikation som nu utges är alltså den 39e i ordningen, vilket gör Mediebarometern till en unik tidsserie.

Mediebarometern belyser människors konsumtion av alla slags medier en genomsnittlig dag, oavsett distributionsteknik. Syftet var redan från starten att beskriva tendenser och förändringar i människors mediekonsumtion över tid, snarare än att fokusera nivåer enskilda år. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Den översiktspublikation som nu utges är alltså den 40e i ordningen, vilket gör Mediebarometern till en unik tidsserie.

Den svenska dagspressen har under 2000-talet genomgått en omfattande struktur­omvandling. Sedan millennieskiftet har ganska exakt hälften av landets dagstidningar fått ny huvudägare – i vissa fall flera gånger. Resultatet har blivt en tidningsmarknad med allt färre men allt större ägare. 2000-talets strukturella förändringar inom dagspressen ska ses mot bakgrund av de förändrade konkurrensförhållandena på medieområdet. Landets tidningsföretag är i dag utsatta för en hårdare konkurrens än någonsin tidigare. Formeringen av större tidningskoncerner har i allmänhet motiverats utifrån ett behov att konsolidera och rationalisera en näringsgren som länge präglades av lokalt förankrade ägare och småskalighet. I den här rapporten presenteras och diskuteras den strukturella och ekonomiska utveck­lingen inom den svenska dagspressen under 2000-talet. För datainsamling och analys svarar fil. dr Jonas Ohlsson, medieforskare vid Nordicom vid Göteborgs universitet. Rapporten har genomförts på uppdrag av Medieutredningen (Ku 2015:01), vilken också fungerat som redaktör för texten.

The Nordic Media Market 2015 is the thirteenth publication in the Nordic Media Trends series, which documents, describes and analyses developments in the media sector from a Nordic perspective. Previous publications in the series have presented both general media statistics and overviews of major media companies on the Nordic media markets. The present publication uses a somewhat more qualitative approach, as it analyzes current trends in Nordic media development against previous characterizations of the Nordic media landscape. The report focuses particularly on the development of the Nordic newspaper industries, Nordic media policy and the market position of the Nordic public service companies. Nordicom’s ongoing monitoring of media trends in the Nordic countries is financed by the Nordic Council of Ministers. Nordicom is very grateful for this support.

Digitalisation has changed how we communicate with one another, how we search for information, how we use media and, not least, how media are financed. This report focuses on media financing, specifically the portion of financing that comes from advertisers. Global companies such as Google and Facebook are increasingly chal¬lenging domestic media companies’ position in their national advertising markets. The growing influence of foreign advertising platforms is an expression of a more far-reaching transformation that encompasses both audience and advertisers and is being propelled by technological developments in the media area.

This book presents an analysis of how the digitalisation of the advertising market has impacted the business model of Nordic news media companies. As the competition for the advertising investments has been increasing, many media companies have been forced to see their ad revenues decline, in some cases dramatically. Is the financing model that has supported Nordic commercial news jour¬nalism for at least 150 years breaking up? Or are there differences between the Nordic countries that mean the situation is different in different places and in different media?

Ad Wars builds on a rich empirical dataset from Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden, which includes both industry statistics and interviews with a large number of actors on and around the Nordic advertising markets. The study has been commissioned and financed by the Nordic Council of Ministers and the Norwegian Ministry of Culture. The data collection and the analysis have been conducted by Jonas Ohlsson and Ulrika Facht at Nordicom.

Digitaliseringen av medielandskapet har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, hur vi söker information, hur vi använder medier och inte minst hur medier finansieras. I den här boken är det finansieringen av medierna som står i fokus, och då särskilt den del som kommer från annonsörerna. Globala företag som t. ex Google och Facebook utmanar i allt högre utsträckning de inhemska medieföretagens ställning på de nationella reklammarknaderna. Det växande inflytandet från utländska reklamplattformar är ett uttryck för en mer omfattande transformation, som omfattar både publik och annonsörer, och som drivs framåt av den teknologiska utvecklingen på medieområdet. Det gäller inte minst i Norden, som hör till de regioner i världen där den nya informationsteknologin kommit att få starkast fäste. Kampen om reklamen handlar om vad digitaliseringen av reklammarknaden har fått för konsekvenser för de nordiska medieföretagens möjligheter att finansiera sin journalistiska verksamhet. I takt med att konkurrensen om reklaminvesteringarna har ökat har många medieföretag fått se sina reklamintäkter sjunka, i vissa fall dramatiskt. Är den finansieringsmodell som under åtminstone 150 år burit upp den kommersiella nordiska nyhetsjournalistiken på väg att brytas sönder? Eller finns det skillnader mellan de nordiska länderna som gör att situationen ser olika ut på olika platser och i olika medier? Kampen om reklamen bygger på ett omfattande empiriskt datamaterial från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige och inkluderar såväl branschstatistik som intervjuer med en lång rad aktörer på och omkring de nordiska reklammarknaderna. Studien har genomförts på uppdrag av Nordiska Ministerrådet och norska Kulturdepartementet. Bokens författare, Jonas Ohlsson och Ulrika Facht, är verksamma vid Nordicom.