I boken ingår ett antal artiklar av välrenommerade forskare som belyser olika frågeställningar om barn och ungas mediekultur i det digitala medielandskapet – om de möjligheter och risker som internet innefattar. Bokens andra del presenterar hörnstenarna i den upplevelsebaserade konferensen ’Digital turist för en dag’. En översikt som redovisar statistik rörande de ungas medievanor i den digitala tidsåldern avslutar boken. Tonvikten ligger på svenska barn och ungas medievanor men även statistik rörande övriga europeiska länder ingår i översikten.
Nordicom får varje dag frågor som rör ungas medievanor och effekterna av nya kommunikationsmönster. Hur har detta påverkat barn och unga? Vad har hänt med TV-tittandet, radio-lyssnandet och tidningsläsandet? Läser de unga fortfarande böcker och tidskrifter? Och förstår de vad de läser? Vilka är de mest aktiva medieanvändarna? Vilka står utanför? Frågorna är många och inte sällan komplexa. De frågor som ställs rör många olika ämnesområden och det finns mycken kunskap att inhämta från olika håll i forskarsamhället. I boken redovisar professor Olle Findahl resultat från en grundlig analys av två väletablerade undersökningar över tid – Nordicoms Mediebarometer och Internet och svenskarna från World Internet Institute. Han beskriver och analyserar förändringarna under de senaste tio åren fram till idag och placerar in de ungas medievanor i ett längre samhälleligt perspektiv. Ulrika Sjöberg, docent vid Malmö Högskola, skriver om barns erfarenhetsvärld och skapande på Internet. Martin Danielsson, doktorand vid Högskolan i Halmstad, söker se bortom den ’digitala generationen’. Om kunskapsutvecklingen rörande ungas medieanvändning i ett mångfacetterat medielandskap skriver professor Göran Bolin, Södertörns Högskola.
The Clearinghouse on Children Youth and Media has published eleven yearbooks to date. In them, researchers and experts from all the corners of the world have treated a wide variety of issues from many different perspectives. The global dimension is a core principle in the work of the Clearinghouse with respect to both the content we publish and distribute and the contributors who produce it. This, the twelfth Yearbook, represents a departure from that hallowed principle of global representation. The present Yearbook showcases the Nordic countries and the work being done in the research communities of Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. The focus rests on children, youth and media in a digitized media culture. We believe that the issues treated here will interest a broad range of readers all over the world.
Radio Research in Denmark, Finland, Norway and Sweden.
Special Issue of Nordicom Review No 18(1997)1.
"The past decade or so has seen momentous changes in the media landscape in our countries. Not least in radio. Today we have dual systems of public service and commercial radio stations. Radio as a medium seems to be experiencing something of a renaissance after a couple of decades more or less in the shadow of television."
The issues raised by today’s global and multicultural societies are complex, and it is urgent for the research community to help improve our understanding of the current problems. Digitization and globalization have changed our communication systems in terms of time, space and social behaviour; they have resulted in a transformation of functions as well as management practices and the market by adding new types of transnational companies. The context of freedom of expression has shifted. In 2009, Nordicom published Freedom of Speech Abridged? Cultural, legal and philosophical challenges, and a few years later Freedom of Expression Revisited. Citizenship and journalism in the digital era. The current publication may be seen as a follow-up to these earlier titles. It is based on research in the Nordic countries, but many of the studies are global in nature and the result of collaborations between researchers from many parts of the world. It is hoped that this collection will contribute to knowledge development in the field as well as to global and regional discussions about freedom of expression, press freedom, and communication rights in contemporary societies.
The Internet and the ongoing digitization of media have transformed media landscapes and in turn the social functions of media and the structure of both governance and markets. In recent years, there has been widespread concern about the ability of the media to maintain and develop their role as a pillar of democracy. Issues regarding freedom of expression, freedom of information and freedom of the press are more complex than ever. The Nordic region – Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden – is among the most technology-intensive and “wired” regions in the world. These countries are similar in many respects, including their media systems. In the era of globalization, however, the Nordic countries are undergoing change on many fronts. From the point of view of welfare politics and democratic processes, these changes pose numerous challenges. The theme of this volume – Freedom of Expression Revisited. Citizenship and Journalism in the Digital Era – could be summarized as critical perspectives on experiences and conceptions of freedom of expression and the media in contemporary communication societies. The book reflects Nordic as well as global perspectives. The contributors are leading Nordic scholars, but also professionals outside the Nordic region, who have been engaged for years in research on freedom of expression from different angels. In 2009, Nordicom published the book Freedom of Speech Abridged? Cultural, Legal and Philosophical Challenges written by researchers and authors working in the Nordic countries. The present book may be seen as a follow-up to this earlier volume.
Ett samhälle med en medie- och kommunikationskultur som genomgår så stora förändringar som nu kräver mycket medie- och informationskunniga medborgare – det gäller inte minst barn och unga. Det är en demokratifråga. Hösten 2013 arrangerades ett nordiskt expertmöte i Stockholm med detta som utgångs punkt. Företrädare för berörda myndigheter, departement, intresseorganisationer och forskarsamhället i de nordiska länderna och de självstyrande områdena Färöarna och Åland deltog i mötet. I fokus stod utbyte av kunskap om och erfarenheter av arbete i de enskilda länderna rörande MIK och diskussion om angelägna frågor som skulle vinna på nordiskt samarbete. Ett omfattande underlag i form av en inventering av situationen i varje nordiskt land redovisades. Avslutningsvis enades mötets deltagare om ett antal konklusioner för det fortsatta samarbetet i Norden. I denna bok redovisas samtliga inlägg och mötets konklusioner samt ett antal bidrag från forskare inom MIK-området i Norden. Det är en förhoppning att boken skall inspirera berörda aktörer till såväl aktiviteter och kunskapsutveckling som diskussion och eftertanke.
I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas och informationens funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet. Vad gör politiken och skolan för att skapa informationskunniga och kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar tar medieföretagen? När UNESCO presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers’, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. En övertygelse om skolans avgörande roll i detta arbete var en given utgångspunkt. Föreliggande bok – Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin – är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Nordicom vid Göteborgs universitet, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna. Boken innehåller inte bara UNESCOs ramverk utan också artiklar med analyser och reflektioner. Här diskuterar forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan.
Många av dagens samhällsfrågor är kopplade till digitaliseringen och dess konsekvenser. Inte minst ställs nya krav på medborgarna i en digitaliserad medie- och kommunikationskultur utifrån ett demokrati- perspektiv. Det är mot en sådan bakgrund denna kunskapsöversikt har utarbetats.
Medie- och informationskunnighet (MIK) är tveklöst en nyckelkunskap i dagens samhälle – om det råder stor samstämmighet bland berörda aktörer. Men hur ett arbete rörande MIK ska kunna organiseras i Sverige för att nå reella resultat har diskuterats i flera år utan att ett samlat uttryck från politiken har kommit till stånd.
En utgångspunkt i detta arbete har varit att betrakta MIK i ett helhets- perspektiv – som en del av många olika politikområden och inte minst demokratipolitiken. Samtidigt måste den nationella politiken mer än någonsin ha ett ömsesidigt utbyte med såväl europeisk som global politik. I dagens komplexa samhälle krävs också en konstruktiv dialog och samverkan mellan olika berörda aktörer inom såväl politiken som medieföretagen och det civila samhället för att nå fruktbara resultat.
Kunskapsöversikten söker fånga utmaningar och möjligheter rörande MIK i digitaliseringens tid. Den baseras på en kartläggning av MIK i Sverige – insatser och aktörer, nedslag i såväl forskningen som praktiken samt europeiska och internationella utblickar. I ett avslutande kapitel redovisas de konklusioner som kan dras från kunskapsöversiktens olika delar och ett framåtblickande scenario presenteras.
EUs mediepolitik är ämnet för 2011 års utgåva av Medietrender i Norden. I en första artikel ges en översikt över de frågor som nu är på EUs dagordning. Allt fler av politikens viktiga frågor rör den digitala världen och Internets roll i samhället. Ytterst handlar det om vems villkor som skall gälla, vem som ska äga och vems behov som ska tillfredsställas, d v s grundläggande demokratifrågor. I en andra artikel redovisas regleringar och andra åtgärder på EU-nivå som har konsekvenser för medlemsländerna. Den tredje artikeln innehåller några centrala reflektioner rörande public service-mediernas roll i dagens Europa. När det ekonomiska perspektivet är förhärskande, som det oftast är inom EU, är det svårt att finna utrymme för frågor som går utöver marknaden. Skriften innehåller även ett statistikavsnitt vars syfte är att ge en bild av det europeiska medielandskapet utifrån en rad olika aspekter. Sist i skriften återfinns en lista över aktuella offentliga utredningar och rapporter som har offentliggjorts i de nordiska länderna under det senaste året.
I bokens första del redovisar forskare från olika discipliner hur de ser på mediernas roll och villkor i dagens samhälle, vilka de anser vara de viktigaste frågeställningarna och inte minst hur de skall formuleras och bedrivas forskning kring.Medie- och kommunikationsvetenskap är ett ämne med stor bredd, vilket kännetecknar grundutbildningen men den bredden kan inte upprätthållas inom forskningen. För att medie- och kommunikationsvetenskapen skall utvecklas måste det samtidigt existera olika inriktningar vad gäller grundläggande utgångspunkter, begrepp och metoder. Teoretisk och metodologisk pluralism måste medvetet uppmuntras vilket kräver konkurrerande och goda forskningsmiljöer. Hur är det möjligt att i denna situation få till stånd stimulerande och utvecklingsbara forskningsmiljöer. Tre MKV-forskare som alla har börjat sin forskarbana inom andra discipliner än medie- och kommunikationsvetenskap söker svara på sådana frågor utifrån sina erfarenheter i bokens andra del.I bokens tredje del kommer de forskare, skolade inom medie- och kommunikationsvetenskapen, som skall svara för ämnets utveckling, till tals. Det finns ingen universiell modell för hur man utvecklar fruktbara forskningsmiljöer. Mycket är avhängigt av personliga egenskaper hos forskarna, men lika mycket handlar det om samspelet mellan hög specialistkompetens och öppenhet vad gäller nya idéer och utmaningar. Kring detta reflekterar och diskuterar sex unga MKV-forskare som nyligen har disputerat eller snart skall disputera om medie- och kommunikationsvetenskapens framtid i Sverige.
Innehåll