Endre søk
Begrens søket
12345 51 - 100 of 243
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51. Guldbrandsson, Karin
    Cross-sectoral cooperation at the ministerial level –with afocus on health inequalities: A qualitative study in three Nordic countries2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Differences in health between social groups have increased in the Nordic countries during the last decades. Therefore, the governments have initiated a number of reforms. Yet, the health gap is still increasing.

    Lack of cooperation between different governmental departments might be an explanation. Our new study shows, however, that cross-sectoral cooperation is working well. The main problem might instead be a lack of comprehensive and effective measures.

    The purpose of this qualitative study was to assess the extent of cross-sectoral cooperation at the national ministerial level, with focus on reducing health inequalities and to identify factors that might promote or hinder such cooperation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    preview image
  • 52. Gullacksen, Ann-Christine
    et al.
    Göransson, Lena
    Henningsen Rönnblom, Gunilla
    Koppen, Anny
    Rud Jørgensen, Annette
    Gudnason, Magnus ()
    Livsomställning2011 (oppl. 600)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 53. Gulliksen, Jan
    et al.
    Larsdotter, Mia
    Johansson, Stefan
    Ny teknik och digitala lösningar för ökad inkludering i arbetslivet: En kunskapssammanställning2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Nordens välfärdscenter har professor Jan Gulliksen vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm, och Stefan Johansson och Mia Larsdotter vid Begripsam, undersökt om det finns evidensbaserade resultat som visar att nya tekniska och digitala lösningar används för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att få eller att behålla ett arbete. Någon stark sådan evidens kan vi inte hitta via forskningen. Orsaken tycks vara att det mycket sällan bedrivs någon sådan forskning. Vi kan notera att de hjälpmedel som används till stor del verkar vara produkter som har funnits länge på marknaden och att det verkar finnas svårigheter att införliva nya och innovativa tekniska lösningar inom det produktsortiment som används. Det tycks också vara så att innovation oftare sker inom ett äldre produktområde, som till exempel hörselteknik, jämfört med inom helt nya tekniska områden. Därav tycks nuvarande system för hjälpmedelsförsörjning konservera ett befintligt sortiment snarare än att stimulera en introduktion av nya digitala och tekniska lösningar. Detta i stark kontrast till det näraliggande området välfärdsteknik, där teknik i människors hem karaktäriseras av stark innovation och ett inflöde av nya lösningar.

    Vad vi har funnit är forskning som producerar avancerade prototyper eller enstaka produkter av tekniska lösningar, ofta via forskning där en mindre grupp individer testar en teknisk lösning – ofta med gott resultat. I många fall rör sig detta om så kallade single case studies. Som ett exempel kan det handla om en enskild individ som varit med om att få en avancerad protes. Denna typ av forskning avslutas ofta med ett resonemang om den tekniska lösningens potential men forskningen stannar ofta där. Det kan ses som en naturlig följd av forskningsfrågan som ofta är av typen: hur kan den här teknologin användas för att stödja den här typen av person? Den sortens forskning går sällan vidare till någon form av implementationsforskning eller forskning som söker evidens i om tekniken faktisk bidrar till att personer kan erhålla eller behålla ett arbete.

    Kontexten för sådan forskning kan vara en arbetsplats, och då för att arbetsplatsen är en lämplig bakgrundsmiljö för att arbeta med den aktuella forskningsfrågan snarare än att bidra till ökade förutsättningar för arbete. Denna typ av forskning utmanar sällan rådande arbetsförhållanden eller arbetsorganisation för personer med funktionsnedsättning. Sådana förhållanden tas istället för givna och blir till en bakgrund för den tekniska lösning som utvecklas för en viss individ. Å andra sidan verkar forskare som studerar just arbetsförhållanden, arbetsorganisation, stödsystem etcetera sällan fokusera på vilka tekniska lösningar som används som hjälpmedel. Att det finns tekniska hjälpmedel omnämns ofta i sådan forskning i breda termer men man undersöker sällan djupare vilken roll tekniken spelar. Det gör att förekomsten av tekniska hjälpmedel blir mer av bakgrundsbrus i denna typ av forskning. Vi kan ana att tekniken finns där men vi kan inte avgöra vilken roll den spelar. Den är ofta presenterad i generella termer och som en av flera positiva faktorer, utan att detta utvecklas vidare.

    Här uppstår en kunskapslucka. Det finns en omfattande forskning för att utveckla tekniska lösningar till stöd för personer med funktionsnedsättning. Det finns också en omfattande forskning om sociala och psykologiska faktorer, arbetsorganisation, stödsystem etcetera. Vad vi har haft svårt att hitta är implementationsforskning som undersöker hur denna teknik verkligen används just i arbetslivet och om den resulterar i att fler personer kan få ett arbete eller behålla ett arbete eller om tekniken bidrar till att förändra arbetsplatser eller arbetsuppgifter. Sådan forskning tycks vara mycket ovanlig.

    För att få en uppfattning om hur tekniska hjälpmedel används i arbetslivet är vi beroende av statistik från arbetsförmedlingar eller andra myndigheter som kan ha data tillgänglig. Sådan data ger dock inte en fullständig bild av vilka hjälpmedel som förmedlas via de olika ländernas stödsystem och de ger ofta snarare en överblick inom vilka kategorier hjälpmedel kan sorteras i. Även i detta sammanhang saknas evidensforskning men vi kan anta att de fungerar eftersom de förmedlas till ett antal individer varje år. Statistik visar att personer med funktionsnedsättning har hög arbetslöshet eller står helt utanför arbetsmarknaden. Vi har inte hittat någon forskning som ger stöd för att dessa personer enklare skulle få arbete tack vare utvecklingen av nya tekniska lösningar. Detta får oss att tro att det finns en outnyttjad potential där teknik skulle kunna ge ett sådant bidrag.

    Vi har identifierat ett antal exempel på tekniska lösningar som finns tillgängliga. Om dessa undersöks utifrån forskning om implementation och evidens är det troligt att sådan teknik visar sig kunna underlätta ett mer tillgängligt arbetsliv för personer med funktionsnedsättning. Denna förteckning ska ses just som exempel och inte som en uttömmande lista.

    Fulltekst (pdf)
    Download PDF
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 54.
    Gustafsson, Jessica
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Karlsson, Nina
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Misbrug af fakta? Alkohol og stoffer i medierna2017Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Gustafsson, Jessica
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Karlsson, Nina
    Misbruk av fakta? Alkohol og narkotika i mediene2017Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Gustafsson, Jessica
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Karlsson, Nina
    Misnotkun staðreynda? Áfengi og önnur vímuefni í fjölmiðlu2017Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Gustafsson, Jessica
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Karlsson, Nina
    Missbruk av fakta? Alkohol och droger i medierna2017Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Gustafsson, Jessica
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Karlsson, Nina
    Perusteltua vai potaskaa? Päihteet ja tutkimus mediassa2017Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Gärdegård, Anna
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Samhällets mottagandeav ensamkommande barn i Norden: En kartläggning2017Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här skriften vänder sig till beslutsfattare, forskare och praktiker som arbetar med ensamkommande och andra som vill öka sin kunskap om hur mottagandet organiserats i de nordiska länderna. Den kan användas som referenslitteratur och kunskapsunderlag och som grund för nya frågeställningar och fördjupade studier.

    Kartläggningen beskriver översiktligt hur respektive land i Norden arrangerat mottagandet av ensamkommande barn under 2015 fram till början av 2017. Rapporten tar upp områden som myndigheternas ansvarsområden, hälso- och sjukvård, familjeåterförening, boende, sociala insatser, väntan på beslut, fritid och utbildning, ensamkommande barn som försvinner och vad som händer vid 18 år.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    bild
  • 60.
    Gärdegård, Anna
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Hadnagy, JuditNordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    School - a basis for successful inclusion: Newly arrived children and young people in the Nordic countries2018Collection/Antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Between 2011 and 2016, nearly 200 000 children and young people arrived in the Nordic countries as asylum seekers, either unaccompanied or with their families. The most important platform for inclusion and integration of newly arrived children and young people is school.

    We know from research that completing primary education is the single most important protective factor for a number of social problems, regardless of a family’s socioeconomic background. There are many young people in the Nordic countries today who have not completed secondary education or vocational training; their employment prospects are significantly impaired, and they are at greater risk of social exclusion.

    Newly arrived children and young people must have the same opportunities as their peers to become established in the employment market in the future, to earn a steady income and play an active part in society. There is every reason, therefore, to mobilise and to study what has been learned from research and practical experience to see how we can create suitable conditions for learning and inclusion in school.

    In this publication we have interviewed researchers and practitioners with extensive experience and knowledge of this field. We hope that their experiences will provide inspiration and ideas to advance the important work that is being done now and in the future.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 61.
    Gärdegård, Anna
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Tägtström, Jenny
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Skolan en grund för lyckad inkludering: -Nyanlända barn och unga i Norden2017Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Mellan åren 2011–2016 har närmare 200 000 barn och unga kommit som asylsökande till de nordiska länderna, ensamma eller med sin familj. Den viktigaste arenan för inkludering och integration av nyanlända barn och unga är skolan.

    Vi vet genom forskning att en genomgången grundskola är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot en rad framtida sociala problem, oavsett familjens socioekonomiska bakgrund. I dag står även många unga i Norden utan fullföljd gymnasie- och yrkesutbildning. För dem är utsikterna till arbete avsevärt försämrade och risken större att hamna i utanförskap.

    Nyanlända barn och unga ska få samma möjligheter som sina jämnåriga kamrater till att i framtiden kunna etablera sig på arbetsmarknaden, få en stabil inkomst och aktivt kunna delta i samhällslivet. Det finns därför all anledning till kraftsamling och att ta del av kunskap från forskning och praktiska erfarenhet om hur vi kan skapa goda förutsättningar för lärande och inkludering i skolan.

    I denna skrift har vi intervjuat forskare och praktiker med lång erfarenhet och kunskap på området. Vi hoppas att deras erfarenheter ger inspiration och idéer till det viktiga arbete som görs i dag och i framtiden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62. Haa Sørensen, Betina
    et al.
    Jørgensen, Torunn
    Ivulic-Schattel, Danica
    Gustafsson, Mickael
    Lindholm, Louise
    Jonson, Nita
    Stigsdotter, Karin
    Horgen, Turid
    Præbel, Lisa
    Nesteby, Eli
    Martekilde, Rie
    Grønborg, Kirsten
    Gissurardóttir, Elisabeth
    Guðmundsd, Bryndis
    Det gode samspil2010Bok (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Hadnagy, Judit
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Lindström, Christina
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Årsrapport 2021 Nordens välfärdscenter2021Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Trots pandemin blev 2021 ett år fyllt med aktiviteter. Tack vare vår digitala omställning nådde vi en ännu större publik och kunde fortsätta stödja nätverk, arrangera webbinarier och sprida aktuell kunskap. Nordens välfärdscenter gav under året ut 14 publikationer och arrangerade 37 olika arrangemang – samt uppfyllde 52 av våra 58 resultatmål.

    Download (pdf)
    PDF
    Download (jpg)
    omslag
  • 64.
    Hagquist, Curt
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Skolelevers psykiska hälsa2015 (oppl. 500)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I jämförelse med andra nordiska länder är den självrapporterade psykosomatiska hälsan sämre bland ungdomar i Sverige. Detta gäller för såväl yngre som äldre ungdomar. Finland uppvisar näst Sverige den högsta andelen ungdomar med psykosomatiska besvär och är det land där trendmönstren som helhet mest liknar de svenska.

     Sverige och Danmark är varandras motpoler vad gäller ungdomars psykosomatiska hälsa. I samtliga tre åldersgrupper som undersökts uppvisar Danmark den lägsta förekomsten av sådana besvär.

     Trendmönstren för de fyra studerade nordiska länderna är tydligast för äldre ungdomar, framförallt flickor. Den självrapporterade psykiska ohälsan har ökat under de senaste decennierna, inte enbart i Sverige utan också i Finland och Norge. Danmark uppvisar som helhet inte någon ökning.

     Psykosomatiska besvär är vanligare bland flickor än bland pojkar, bland elever med icke teoretisk studieinriktning än bland elever med teoretisk sådan, bland elever med utländsk jämfört med svensk bakgrund, och bland ungdomar som bor med en förälder jämfört med ungdomar som bor med båda föräldrarna.

    Fulltekst (pdf)
    Skolelevers psykiska hälsa
    Download (jpg)
    Skolelevers psykiska hälsa
  • 65. Hallberg, Pernilla
    et al.
    Einan, Siv
    Gudnason, Magnus
    Karlsson, Nina
    Lagercrantz, Helena
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Simic, Nino
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Vidje, Gerd
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Winther Wehner, Lasse
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Winterberg, Erland
    Fokus på välfärdsteknologi och ADHD2010 (oppl. 1000)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 66. Halvorsen, Bjørn
    Hva kan vi lære fra Nederland?2010Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 67. Halvorsen, Bjørn
    et al.
    Vidje, Gerd
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Simic, Nino
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Ploug, Niels
    Lagercrantz, Helena
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Gudnason, Magnus
    Winther Wehner, Lasse
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Fokus på ungdom utenfor2010 (oppl. 2000)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 68. Heine, Sophie
    Lagercrantz, Helena ()
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Smedegaard, Marianne ()
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Dags för jobb - arbetsgivare i centrum2014 (oppl. 500)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Goda exempel på arbete till personer med funktionsnedsättningar i Norden.

    I det här häftet berättar sju arbetsgivare från hela Norden om erfarenheter av att anställa personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Arbetsgivarna representerar både privat och offentlig sektor. De berättar bland annat om hur de rekryterat, anställt och finansierat personal med funktionsnedsättning samt hur de har mött utmaningar som de har ställts inför.

    Syftet med häftet är att ge andra nordiska arbetsgivare inspiration och idéer inför rekrytering av medarbetare med funktionsnedsättning. Berättelserna visar att det med engagemang, empati och enkla medel går det att skapa en arbetsplats om ökar kompetensen och de positiva konsekvenserna för företag och för offentliga arbetsplatser samt för arbetstagaren med funktionsnedsättning.

    Fulltekst (pdf)
    Dags för jobb - arbetsgivare i centrum
  • 69. Heine, Sophie
    et al.
    Winther Wehner, Lasse
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Etik och välfärdsteknologi2012 (oppl. 1000)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 70. Heller-Sahlgren, Gabriel
    Education Policy for Health Equality: Lessons for the Nordic Region2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the Nordic countries, health is linked to educational attainment to a higher extent than to income. Studies have now shown that the progressive pedagogy which generally characterizes Nordic teaching is likely to actually increase social disparities in health.

    The Education Policy for Health Equality – Lessons for the Nordic Region report analyses the link between health, education, knowledge and pedagogical methods. Health is often linked to educational attainment, to a greater extent than to income. Therefore, it is important to examine the extent to which education policy can contribute to, or be counterproductive to, health equality and health equity.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    preview image
  • 71. Heller-Sahlgren, Gabriel
    Summary: Education Policy for Health Equality2019Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The report Education Policy for Health Equality: Lessons for the Nordic Region (2019), analyses how education policy is likely to affect health equality in the Nordic countries. This summary includes recommendations and conclusions from  the report.Despite having the most munificent welfare states and  the lowest levels of income inequality worldwide, Nordic countries do not generally achieve higher health equality  than other nations. This conundrum has become known as  the “Nordic health equality paradox” in the public-health debate.The educational health dividend in Nordic countries may partly reflect the countries’ knowledge-intensive labour markets, which demand knowledge and skills that lower-educated individuals do not possess. This is supported by a comparatively strong relationship between literacy and numeracy scores in the Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC) and the probability of being in full-time employment in the Nordic region.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    preview image
  • 72. Hellman, Matilda
    et al.
    Hund, Geoffrey
    Moloney, Molly
    Fazio, Adam
    Østergaard, Jeanette
    Thylstrup, Birgitte
    Rossow, Ingeborg
    Baklien, Bergljot
    Heltberg, Therese
    Nordic Studies on Alcohol and Drugs NAD 5-6/11 Volume 282011Bok (Fagfellevurdert)
  • 73. Hellman, Matilda
    et al.
    Vidje, Gerd
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Winther Wehner, Lasse
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Gudnason, Magnus
    Simic, Nino
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Lybeck, Martina
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Karlsson, Nina
    Hertzberg, Louise
    Fokus på äldre och alkohol2010 (oppl. 1000)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Hertzberg, Louise
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Hemlöshet i Norden: Nationella strategier och praktiska lösningar2022Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur ska vi på mindre än tio år avskaffa hemlöshet och, framför allt, hur ska vi göra så att barn och unga inte drabbas av hemlöshet? Denna rapport handlar om mål 11 i Agenda 2030 – att säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder.

    Rapporten Hemlöshet i Norden – Nationella strategier och praktiska lösningar beskriver nationella strategier och ger exempel på det praktiska arbetet med hemlöshet i länderna och belyser hemlöshet generellt men har även ett specifikt fokus på familjehemlöshet. 

    De nordiska ländernas strategier och praktik för att minska hemlöshet ser olika ut och här går vi igenom land för land och tar upp både politiken, statistiken och praktiken. Norges och Finlands långsiktiga strategiska arbete mot hemlöshet har gett resultat. Utvärderingen av de danska strategierna visar att dessa inte har lett till en nedgång i hemlöshet, men att de har utvecklat metodarbetet. I Sverige har det inte funnits någon nationell strategi på över tio år. 

    Avsnitten Röster från praktiken i rapporten ger konkreta exempel på hur arbetet ser ut ute i kommuner runtom i Norden, och visar samtidigt hur komplex frågan är. 

    Rapporten innehåller även en bilaga som ger en inblick i statistiken och mätning av hemlöshet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 75. Hertzberg, Louise
    et al.
    Hansen, Ole Johnny
    Inspiration för inkludering2011 (oppl. 600)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 76. Hertzberg, Louise
    et al.
    Lagercrantz, Helena
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Focus on Nordic Disability Policies2011Bok (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 77. Hertzberg, Louise
    et al.
    Lagercrantz, Helena
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Vidje, Gerd
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Gudnason, Magnus
    Lybeck, Martina
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Winther Wehner, Lasse
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Fokus på nordisk handikappolitik2010 (oppl. 2000)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Hokkanen, Liisa
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC). University of Lapland.
    Experiences of inclusion and welfare services among Finnish Sámi with disabilities: Project report2017Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This report is the fourth report out of five within a Nordic project about the living conditions of persons with disability and of Sami descent, the indigenous people in Scandinavia, compared with the general population. It is an important contribution to increased knowledge about the prerequisities for good living conditions for people with disabilities and their enviroment in the Sami regions in Finland.

    There is a lack of knowledge about living conditions for people of Sami background with disabilities. Furthermore there is also very little knowledge about conditions for social inclusion for this group across the whole of the Sápmi geographical area. This was acknowledged by The Norwegian Directorate for Children, Youth and Family Affairs (Bufdir). For this reason the Nordic Welfare Centre was enlisted by Bufdir to coordinate a Nordic project on the situation of people of Sami background with disabilities. 

    The Nordic project is going on from 2014 through 2017. A central part of the project for The Nordic Welfare Centre is to coordinate five different national studies (two from Norway, two from Sweden and this report from Finland). An important element of the work is to make sure the studies are rooted in the Sami environment and that the results are usable in the context of Sami communities. The aim of the project is to map out this sector's living conditions within areas such as work, education, accommodation, social and health services in the individual countries as well as in the entire region. 

    Results from the Nordic project are intended to contribute to create good conditions to encourage political decisions concerning the group's rights and public services, amongst other things. The project will present information on how the countries live up to the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities and how this work can be followed up in the future. 

    The Nordic Welfare Centre is an institution under the Nordic Council of Ministers. Our mission is to enhance social policy work in the Nordic countries through education, communication, research and development, networking and international co-operation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 79. Holder, Harold
    et al.
    Bergmark, Anders
    Room, Robin
    Skretting, Astrid
    Rosenqvist, Pia
    Berends, Lynda
    Hunter, Barbara
    Moskalewicz, Jacek
    Rush, Brian
    Cameron, Douglas
    Pedersen, Mads Uffe
    Nesvaag, Sverre
    Lie, Terje
    Kuussaari, Kristiina
    Partanen, Airi
    Weisner, Constance
    Hinman, Agatha
    Lu, Yun
    Chi, Felicia W
    Mertens, Jennifer
    Wahlbeck, Kristian
    Babor, Thomas
    Poznyak, Vladimir
    Nordic Studies on Alcohol and Drugs NAD 6/10 Volume 272010Bok (Fagfellevurdert)
  • 80. Horverak, Øyvind
    et al.
    Ólafsdóttir, Hildigunnur
    Österberg, Esa
    Hellman, Matilda
    Karlsson, Thomas
    Giesbrecht, Norman
    Wettlaufer, Ashley
    Walker, Emma
    Ialomiteanu, Anca
    Stockwell, Timothy
    Nordic Studies on Alcohol and Drugs NAD 1/12 Volume 292012Bok (Fagfellevurdert)
  • 81.
    Hultqvist, Sara
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter. Linnéuniversitetet.
    Unga vuxna med nedsatt arbetsförmåga: En beskrivning av trygghetssystemen2015 (oppl. 100)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fokus i den här delen av projektet Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning är de olika ekonomiska och sociala trygghetssystem riktade till unga som på grund av långvarig psykisk ohälsa inte kan försörja sig genom lönearbete. Med unga avses personer i åldrarna 19 till 29 år. Rapportens innehål lär en systematisk genomgång av de nordiska ländernas ekonomiska och sociala trygghetssystem riktade till denna grupp unga.De fem nordiska länderna disponerar i bokstavsordning framställningen i rapporten och följande frågeställningar har varit vägledande:

    1. Vilka konkreta delar av de ekonomiska och sociala trygghetssystemen är aktuella för gruppenunga med psykisk ohälsa?

    2. Vilka regler styr trygghetssystemen?

    3. Hur administreras trygghetssystemen?

    4. Hur ser det ekonomiska stödet ut?

    5. Hur ser eventuellt övrigt stöd ut (tjänster, insatser, aktiviteter)?

    Källmaterial till rapportens innehåll är hämtat från officiella hemsidor från de departement och myndigheter som ansvarar för systemen ifråga. Representanter från samma departement ochmyndigheter har bidragit med expertis och även faktagranskat texten.Den systematiska genomgången visar att samtliga nordiska länder har välfärdsystem riktade till gruppen unga med psykisk ohälsa. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har alla socialpolitiska ambitioner om en välfärdsstat där det offentliga har ett ansvar för medborgarnas välfärd, i de fall ohälsa hindrar människor från att försörja sig genom lönearbete. De olika systemen i de olika länderna skiljer sig dock åt i sin uppbyggnad. Exempelvis gäller detta den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Den är grundprincip i samtliga länders system, med undantag för Danmark. Det danska systemet är ett flat-ratesystem utan någon inkomstrelaterad del. Principen att beräkna ersättningen på grundval av tidigare arbetsinkomst får särskilda verkningar för gruppen eftersom de i många fall saknar tidigare arbetsinkomst, eller har en mycket begränsad sådan. Många unga tillerkänns garantiersättning och den inkomstbortfallsprincip som var tänkt som grundregel blir inte relevant för dem. Finland och Island har två parallella ekonomiska och sociala system riktade till gruppen unga med långvarig psykisk ohälsa. I Danmark, Norge och Sverige har nyligen genomförda lagändringar förändrat systemens funktionssätt. Dessa faktorer sammantagna gör att systemen är svåra att överblicka, vilket får till konsekvens att det blir svårt för gruppen unga med psykisk ohälsa att ta tillvara sina medborgerliga rättigheter. Med ovanstående två slutsatser som bas är den ekonomiska och den demokratiska aspekten av systemens funktionssätt angelägna teman att utforska vidare i projektets andra delstudie, som publiceras i november 2015.

    Fulltekst (pdf)
    Unga vuxna med nedsatt arbetsförmåga
    Download (jpg)
    Unga vuxna med nedsatt arbetsförmåga
  • 82.
    Hultqvist, Sara
    et al.
    Ph.D, lektor, Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Nørup,, Iben
    Post doc, Ph.D., Institut for Sociologi og Socialt Arbejde, Aalborg Universitet.
    Sjukskrivning och genus i Norden: Vad vi vet och vad vi inte vet2016Inngår i: s. 78-Artikkel, forskningsoversikt (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nordens välfärdscenter projekt Sjukskrivning och genus i Norden - vad vi vet och vad vi inte vet ärett uppdrag från Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik. Projektets huvudsakliga syfteär att göra en nordisk forskningssammanställning om den psykiska hälsan utifrån ett genusperspektiv.

    Könsskillnader i sjukfrånvaron förekommer, om än i varierande grad, i samtliga nordiska länder.Avsikten med forskningsgenomgången är att få till stånd en bättre jämförande översikt över politikenpå området. Detta kan underlätta erfarenhetsutbyte om effekter av politik samt främjaytterligare samarbete på området. Det är vår förhoppning att rapporten ska bidra till en ökadkunskap om sambanden mellan psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro i Norden och i vad månförekomsten av skillnader i sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa skiljer sig åt mellan ländernasamt huruvida det finns könsskillnader som i detta avseende bör beaktas.

    Vi hoppas att kartläggningen kan leda till fördjupade nordiska studier och insatser, både på gemensamnordisk nivå och i respektive land.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    omslag
  • 83.
    Huuva, Kaisa
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Montefusco, Maria
    Nordiska ministerrådet, Nordens välfärdscenter.
    Olsen, Terje
    Kunskapsläge: Personer med funktionsnedsättning och samisk bakgrund2014 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    Kunskapsläge: Personer med funktions- nedsättning och samisk bakgrund
  • 84.
    Høj Anvik, Cecilie
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Holmen Waldahl, Ragnhild
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Når noen må ta regien: Om unge med psykiske helseproblemer: utfordringer, tiltak og samhandling på Island, Færøyene og i Norge2016Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [no]

    Rapporten bygger på kvalitative intervjustudier gjennomført på Island, Færøyene og i Norge, rundt unge som befinner seg i sårbare livssituasjoner med tanke på utdanning, arbeidslivsdeltakelse og psykisk helse. Rapporten beskriver og analyserer situasjonen til unge slik de selv forteller om den, samt hvordan myndigheter og tjenesteytere innenfor velferdsområdene i de tre landene beskrivelse utfordringer, innsatser og tiltak rettet mot denne gruppen. Rapporten er skrevet på oppdrag fra prosjektet ”Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning” som koordineres av Nordens Välfärdscenter, Stockholm.

    Fulltekst (pdf)
    Når noen må ta regien
    Download (jpg)
    Når noen må ta regien
  • 85.
    Høj Anvik, Cecilie
    et al.
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Holmen Waldahl, Ragnhild
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    WHEN SOMEONE HAS TO TAKE CHARGE: Youth and Mental Health: Challenges, Policy and Collaboration in Iceland,the Faroe Islands and Norway2016 (oppl. 1000)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This report is the result of a collaboration between the Nordland Research Institute and the Nordic centre for Welfare and Social Issues project, Youth in the Nordic Region - Mental Health, Employment and Education.

    The report is an abbreviated version of the research report, When Someone has to Take Charge. Youth and Mental Health: Challenges, Policy and Collaboration in Iceland, the Faroe Islands and Norway.

    The theme of the study is young people in vulnerable situations in terms of education, work, participation and mental ill-health. The report also examines how public agencies and services in the three countries describe challenges, initiatives andmeasures relating to this group. The work is based on qualitative interviews held inIceland, the Faroe Islands and Norway.

    The researchers have interviewed 22 young men and women who, for various reasons, are at risk of exclusion from important societal arenas. They also interviewed 58 professionals working with the target group at national, municipal and projectlevels.

    Fulltekst (pdf)
    WHEN SOMEONE HAS TO TAKE CHARGE
    Download (jpg)
    WHEN SOMEONE HAS TO TAKE CHARGE
  • 86. Ineland, Jens
    Sjölind, Marie ()
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Brukarinflytande i Norden: En kunskapssammanställning om metoder och effekter inom välfärdssektorn2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kunskapssammanställningen undersöker brukarinflytande i Norden med särskilt fokus på utsatta vuxna inom det sociala området. I sammanställningen beskrivs metoder, effekter och erfarenheter, men också vilka kunskapsluckor som finns.

    Med utgångspunkt i forskning och utvärderingar om brukarinflytande på framför allt verksamhets- och systemnivå beskriver rapporten metoder och effekter för brukarinflytande, hur brukares kunskap tas tillvara, likheter och skillnader mellan de nordiska länderna samt vilka kunskapsluckor eller framtida utvecklingsområden som kan identifieras i den fortsatta utvecklingen av brukarinflytande i Norden.

    Data har samlats genom två digitala webbenkäter och en databassökning om nordisk forskning om brukarinflytande inom det sociala området.

    Tillsammans med en granskning av ytterligare litteratur, såsom utvärderingar, rapporter och handböcker, innehåller rapporten tre olika resultatkapitel. Det första redogör för policy och praktiska initiativ för stärkt brukarinflytande i de nordiska länderna. Det andra beskriver vilka metoder som används i studier av brukarinflytande och vilka målgrupper diverse satsningar på brukarinflytande fokuserar på. Det tredje kapitlet beskriver effekter av brukarinflytande, vilka huvudsakliga motiv till brukarinflytande som framträder i materialet och vilka kunskapsbidrag som framträder i den nordiska forskningen.

    I rapportens sista del identifieras kunskapsluckor och utvecklingsområden i det fortsatta arbetet för stärkt brukarinflytande i Norden.

    Fulltekst (pdf)
    Download PDF
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 87. Jonsson, Caroline
    Health Equity in the Nordic Region2019Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    There are no simple solutions for achieving greater health equality; the road forward must be based on a genuine understanding of how the various elements of society and the welfare system affect inequality.

    To this end, the Nordic Welfare Centre invited the most renowned experts in the Nordic region to share their knowledge in the field.

    In this report, you can read summaries of the presentations given at the Health Equity in the Nordic Region Conference, which was held in Stockholm on 22-23 November 2018. The conference is part of the Nordic Arena for Public Health Issues’ initiative for health equity, a prioritised area of Nordic public health cooperation

    The conference was organized in cooperation between the Nordic Welfare Centre and the Ministry of Health and Social Affairs in Sweden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    preview image
  • 88. Jonsson, Caroline
    Jämlik hälsa i Norden: En rapport från konferensen Health Equity in the Nordic Region, Stockholm 20182019Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det finns inga enkla lösningar för ökad jämlikhet och vägen framåt måste bygga på en genuin förståelse för hur olika delar av samhället och välfärdssystemet påverkar ojämlikheten. Nordens välfärdscenter bjöd därför in några av de mest namnkunniga experterna i Norden för att förmedla sin kunskap inom området.

    I den här rapporten kan du läsa referat från presentationerna på konferensen Health Equity in the Nordic Region som vi arrangerade i Stockholm 22-23 november 2018. Konferensen är en del av den nordiska folkhälsoarenans satsning på jämlik hälsa, ett område som är prioriterat i det nordiska folkhälsosamarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 89.
    Jönsson, Ann
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    En bättre plats att åldras på: Arbete för åldersvänliga städer i Norden2017Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi lever allt längre i Norden och andelen äldre personer i befolkningen ökar. Att allt fler lever längre är naturligtvis mycket positivt, men innebär också stora utmaningar. Det gäller boende och transporter, stadsplanering, hälso- och sjukvård och omsorg. Det handlar om att skapa samhällen som är goda att åldras i, där vi kan uppleva livskvalitet långt upp i åren.

    För att möta det som brukar kallas för ”den demografiska utmaningen” behövs förebyggande arbete. Vi måste skapa samhällen där alla är inkluderade, tas i anspråk och kan leva aktivt och så långt möjligt kunna skjuta upp behovet av vård och omsorg. Detta är betydelsefullt, både för individen och för samhället.

    Nordens välfärdscenter har tagit initiativ till ett projekt om livskvalitet för äldre kvinnor och män i Norden. Projektet fokuserar på de faktorer som ofta brukar lyftas fram när man talar om livskvalitet och god hälsa – möjligheten till fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap, meningsfullhet. Detta är lika viktigt för en nybliven pensionär som för en mycket gammal människa.

    Många kommuner i Norden arbetar ambitiöst för att bli en bättre plats att åldras på. I denna skrift har vi närmare undersökt de nordiska städer som valt att ansluta sig till Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk Age-friendly cities and communities. Det är Oslo, Trondheim, Uppsala, Göteborg, Tammerfors och Reykjavik. Mycket av det som görs där förekommer säkert också på andra håll i Norden. Anledningen till att just dessa städer har valts ut är att de bestämt sig för att arbeta brett och strukturerat med frågorna utifrån de åtta temaområden som WHO lyft fram. Vi skildrar även Aarhus, som inte ingår i WHO-nätverket men som i samarbete med olika aktörer bedriver ett omfattande arbete för att skapa social gemenskap och motverka ensamhet i alla åldersgrupper.

    Denna skrift bygger på information från möten och studiebesök i städerna samt på skriftligt material. Den vänder sig i första hand till beslutsfattare på lokal nivå och till pensionärsorganisationer. Förhoppningen är att skriften ska tjäna som inspiration i kommunernas arbete för att bli en bättre plats att åldras på.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 90. Karlsson, Nina
    The ripple effect of alcohol – Consequences beyond the drinker2016Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    A significant amount of alcohol-related harm afflicts others than the drinker. The negative effects from drinking puts children and families at particular risk. In order to tackle the effects from drinking we must determine how alcohol affects others and what areas of society are affected. The publication “The ripple effect of alcohol – Consequences beyond the drinker” provides perspectives on how drinking affects us as individuals and as a society.

    In order to strengthen research projects and collaboration focusing on alcohol’s harm to others, the Nordic Centre for Welfare and Social Issues established a Nordic research network, H20 Nordic, in 2013. The project has generated a number of Nordic comparative studies and publications.

    “The ripple effect of alcohol – Consequences beyond the drinker” outlines the key findings of the research network. What kind of harms do Nordic people experience from the drinking of family, friends and co-workers? To what extent do Nordic people experience harm from strangers’ drinking? When is parents’ alcohol use in the presence of children acceptable and what makes it less so?

    Fulltekst (pdf)
    The ripple effect of alcohol - Consequences beyond the drinker
  • 91. Karlsson, Nina
    et al.
    Gustafsson, Jessica
    Äldre och alkohol: Om utmaningarna inom äldreomsorgen i Norden2018Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Dagens 50-70-åringar dricker mer eller oftare än personer i 40-års åldern och också de äldsta åldersgrupperna dricker mer i jämförelse med tidigare generationer. Det visar flera nordiska dryckesvaneundersökningar.

    Den växande alkoholkonsumtionen förväntas resultera i ett större antal alkoholrelaterade skador och det i sin tur innebär utmaningar för äldreomsorgen, missbruksvården, social- och hälsovården och mentalvårdstjänsterna.

    Nordens välfärdscenters nya publikation Äldre och alkohol – Om utmaningarna inom äldreomsorgen i Norden granskar på vilket sätt den nordiska äldreomsorgen har förberett sig för dessa utmaningar. I publikationen lägger vi fokus på alkohol som en av de centrala utmaningarna för såväl förebyggning av problematiskt bruk som för våra vård- och omsorgssystem i Norden

    Fulltekst (pdf)
    Äldre och alkohol
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 92.
    Karsberg, Sidsel
    Institute for Psychology, University of Southern Denmark.
    Mental health among youth in Greenland: Who is responsible? What is being done?2016Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 93. Kirkegaard, Sine
    Lagercrantz, Helena ()
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Creating participation for youth with mental health problems: Cross-sector collaboration between public services and the civil society in Denmark and Sweden2016 (oppl. 1000)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The purpose of the project has been to investigate how different Nordic welfare services in cooperation across sectors create participation and change for young adults with mental health problems.

    Partnerships and co-production across welfare sectors have become a popular policy discourse and a prescription for many professionals across a wide range of public services. Within the area of mental health services, it has been suggested that the support should be designed more around the need of the users than around professional concerns. A more active involvement of users and other civil players in the care is regarded as a fundamental contributor to this process.

    However, there is still a lack of empirical studies investigating practices where professionals, volunteers and young adults with mental health problems collaborate and interact in everyday activities. This report is a contribution to this gap in the literature. Using three case studies set in partnerships between various public and civil players, this report investigates how change and participation are constructed within different institutional arrangements in Denmark and Sweden.

    The empirical data comprises ethnographic field notes and 60 interviews with leaders, professionals, volunteers, and young adults with mental health problems. The discourses and narratives constructed in the cases are analysed to understand the rationalities and values produced in the different cross-sectoral collaborations.

    The transformation processes of professionals, volunteers, and young adults are analyzed to understand their positioning and negotiation of participation and change in the hybrid practices. The analysis shows that the partnerships and collaborations across sectors consist of both common values and contradicting logics that make the interactions both productive and challenging. Underlying paradoxes in the collaborations generate a certain form of hybrid governance that can be difficult for the players in practice to navigate within.

    However, the case studies also provide evidence that cross-sectoral collaboration and interaction create some unique possibilities for promoting participation and inclusion of young adults with mental health problems. The hybridity of the practices creates a complexity where new work roles and positions are produced for the players involved. The three case analyses underline that the hybridity is produced and negotiated in different ways, which leads to diverse outcomes for the young adults’ possibility of transcending marginalization.

    Download (jpg)
    Creating Participation for Youth with Mental Health Problems
  • 94. Kjellander, Tove
    et al.
    Sjöblom, Lisa
    Lindström, Christina ()
    Child and youth participation during crisis: Recommendations for decision makers in the Nordic region2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Every young person is entitled to be heard and involved in matters that concern them. But how can decision makers safeguard meaningful child and youth participation in times of crisis? This publication contains 34 recommendations and 9 promising examples for decision makers in the Nordic region on how to build resilient structures for the future.

    The analysis and recommendations in this report are based on conversations with more than 100 representatives of youth and national experts in the Nordic region, covering the Nordic countries and Greenland, Åland and the Faroe Islands. The lessons and direct experiences of the representatives of Nordic youth organisations serve as an important source of information in preparing for potential crises in the future. The learnings are valuable for all adults making decisions that concerns young, and especially important for decision makers responsible for any crisis management structures.

    Decision makers in the Nordic region were not prepared to protect children’s rights when the Covid-19 pandemic hit. Their right to be heard was often neglected or recognised too late.

    To do better in a future crisis we need to have participatory structures in place before the crisis hits. Children and young people don’t have as much power as adults, and they cannot yet vote. We also need decision makers that have positive attitudes toward children and youth, necessary skills, and competence. Decision makers should presume that a child has the capacity to form her or his own views and recognize that she or he has the right to express them.

    We encourage local authorities and decision makers in the Nordic region to use the checklist in the publication to build resilient structures for child and youth participation. If a new crisis strikes, the Nordic region must ensure that the perspectives and experiences of children and youth are included in the decision making processes.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 95. Koline, Torsten
    et al.
    Nylander, Per Åke
    Tourunen, Jouni
    Giertsen, Hedda
    Leimar, Per
    Stenius, Kerstin
    Nordic Studies on Alcohol and Drugs NAD 6/12 Volume 292012Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 96.
    Kolouh-Söderlund, Lidija
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Anbefalinger: Unge ind i Norden – psykisk sundhed, arbejde, uddannelse2016Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [da]

    Hvad skal beslutningstagerne i de nordiske lande investere i for at forbedre velfærden for Nordens unge?

    Nordens Velfærdscenters projekt Unge indi Norden har på bestilling af Nordisk Ministerråd udviklet forslag til, hvadsamfundet skal ændre, og præsenterer virksomheder og projekter, der harvist sig at skabe forudsætninger for, at unge kan tage et skridt ind i samfundetenten via studier eller arbejde.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 97.
    Kolouh-Söderlund, Lidija
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC). Nordens välfärdscenter.
    Anbefalinger: Unge inn i Norden – psykisk helse, arbeid, utdanning2016Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [no]

    Hva må beslutningstakere i de nordiske landene investere i for å forbedre velferden for Nordens ungdommer?

    Nordens Välfärdscenters prosjekt«Unga in i Norden» (Unge inn i Norden) har på oppdrag fra Nordisk ministerråd utarbeidet forslag til hva samfunnet bør endre, og presenterer virksomheter og prosjekter som har skapt forutsetninger for at de unge kan ta et skritt ut i samfunnet, enten gjennom studier eller arbeid.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 98.
    Kolouh-Söderlund, Lidija
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC). Nordens välfärdscenter.
    Policyrekommendationer: Unga in i Norden – psykisk hälsa, arbete, utbildning2016Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad behöver beslutsfattare i de nordiska länderna investera i för att förbättra välfärden för Nordens unga?

    Nordens Välfärdscenters projekt Unga in i Norden har på uppdrag av Nordiska ministerrådet tagit fram förslag på vad samhället behöver förändra och presenterar verksamheter och projekt som visat sig skapa förutsättningar för unga att ta ett steg in i samhället genom antingen studier eller arbete.

    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 99.
    Kolouh-Söderlund, Lidija
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Suosituksia: Nuoret Pohjolassa – psyykkinen terveys, työ, koulutus2016Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [fi]

    Mihin päätöstentekijöiden on investoitava Pohjoismaissa pohjoismaalaisten nuorten hyvinvoinnin parantamiseksi?

    Pohjoismaisen hyvinvointikeskuksen Nuoret Pohjolassa -hanke on Pohjoismaiden ministerineuvoston toimeksiannosta laatinut ehdotuksia siitä, miten yhteiskunnan on muututtava. Se esittelee palveluita ja hankkeita, joiden on huomattu tarjoavan edellytyksiä nuorille astua yhteiskuntaan joko opiskelun tai työn kautta.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 100.
    Kolouh-Söderlund, Lidija
    Nordiska ministerrådet, Nordens Velfærdscenter (NVC).
    Tillögur. Áhersla á ungmenni á Norðurlöndunum2016Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [is]

    Hvað þurfa stefnumótandi aðilar á Norðurlöndunum að leggja áherslu á til að bæta líf og heilsu ungs fólks á Norðurlöndunum?

    Í verkefninu „Áhersla áungmenni á Norðurlöndunum“ setur Norræna velferðarstofnunin, að beiðni Norrænu ráðherranefndarinnar, fram tillögur um samfélagslegar breytingar og kynnir sérstaklega fyrirtæki, stofnanir og verkefni sem hafa reynst góður vettvangur fyrir ungt fólk sem er að hefja samfélagslega þátttöku, ýmist ínámi eða á vinnumarkaðnum.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
12345 51 - 100 of 243
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf