Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Clausson, Eva
    Nordiska ministerrådet, Nordic School of Public Health NHV.
    SCHOOL HEALTH NURSING: Perceiving, recording and improving schoolchildren’s health2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of this thesis is to explore School health nursing through school nurses’ descriptions of schoolchildren’s health and to analyse factors influencing the recording of school-children’s health in the School Health Record (SHR). An additional aim is to evaluate fam-ily nursing interventions as a tool for the school nurses in the School Health Service (SHS). Methods: The thesis comprises four papers. A combination of qualitative and quantita-tive methods was used through individual interviews with a strategic sample of school nurses (n=12) (PI), a national survey to a representative sample of school nurses (n=129) (PII, III) and the implementation of family nursing models developed in Canada with girls in their early ad-olescence with recurrent health complaints and their families (n=4) in co-operation with their school nurses (n=2) (PIV). The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) was used as pre and post test. Evaluation interviews were conducted with the families and the nurses separate-ly. Qualitative content analyses were used to analyze the interview text with the school nurs-es and the families. Manifest content analysis was used to analyze the free text answers of the survey and the evaluation interview with the school nurses. Descriptive statistical analyses were used to describe demographic data in all four papers. The SDQ was hand-scored statistically. Findings: The findings showed that nurses judged the schoolchildren’s mental health as dete-riorated, especially in socially disadvantaged areas and more generally among girls expressed as psychosomatic symptoms. Individual factors related to lifestyle affected the schoolchildren’s physical health, and the mental health was, to a large extent, affected by the school environ-ment and family relations. The latter seemed to be the most important factor affecting school-children’s mental health. The basis for the school nurses judgement of the physical health was health check-ups and the health dialogues. Spontaneous visits were more commonly used to judge the mental health. Recording schoolchildren’s mental health was a challenge for school nurses. Difficulties were related to ethical considerations, tradition, lack of time and the im-proper structure of the SHR. Fears of marking the schoolchild for life related to the schoolchild itself, the parents or to other authorities/successive caregivers were brought up as hinders for recording mental and social health. Family sessions may be useful within the profession when handling recurrent health complaints among adolescence girls. The girls and their families ex-perienced relief, they felt confirmed and that their feelings and reactions were normal in that situation. The families became aware of their own strengths and possibilities and this was sup-ported by the SDQ which showed an increased well-being. The school nurses valued this way of working and meant that the sessions seemed to start a changing process within the families. Conclusions: The results indicate that school nurses have a deep knowledge about schoolchil-dren’s health which is not used to its full potential in a public health perspective. However, the experienced difficulties recording schoolchildren’s mental health seem obvious, which would de-mand developing the SHR for the needs of today. Family sessions in SHS with the school nurse as a collaborator with the family seemed useful and may be transferable to other health problems expressed by the schoolchildren. Bronfenbrenner’s ecological systems theory and other models for health determinants are used to illustrate the school nurse as a mediator working on the bridge over different health streams with schoolchildren’s health on an individual and a population level.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    NHV Report 2008:4
  • 2.
    Granath, Aina B.
    Nordiska ministerrådet, Nordic School of Public Health NHV. Department of Antenatal Care, Southern Bohuslän County, Sweden.
    Pain from the pelvic area in relation to pregnancy: Prevention and explanation - two different approaches2007Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt från ett folkhälsoperspektiv studerades smärta från ländrygg och eller bäcken hos gravida kvinnor. Två interventioner, vattengymnastik respektive Friskis och Svettis ́ Vänta-barn-gympa, utvärderades avseende symtom på smärta från ländrygg och bäcken samt sjukskrivning härför i samband med graviditet. I en interventionsstudie med 390 randomiserade kvinnor deltog 266 kvinnor i fysisk aktivitet under en timma per vecka under drygt halva graviditeten. Ingen var sjukskriven för ländryggsmärta i vattengymnastikgruppen jämfört med 6 kvinnor i gymnastikgruppen (p=0.03). Viss försiktighet föreslås när det gäller att rekommendera vanlig gymnastik till kvinnor med anamnes på ryggsmärta under graviditet medan vattengymnastik förefaller ha god effekt för just ländryggsmärta. Någon metod för att förebygga bäckensmärta finns inte beskriven. Vidare studeras ett eventuellt samband mellan laktosintolerans och kvarstående bäckensmärta, något som inte tidigare undersökts. När det gäller sambandet graviditet – laktosintolerans gjordes en pilotstudie med 15 deltagare och lika många kontroller. Ett visst samband kunde konstateras, p=0.05, men resultaten måste verifieras i större studier. Den tänkbara förklaringsmekanismen bakom sambandet med laktosintolerans går via ”irritable bowel syndrome”, IBS. Symtom från IBS och från laktosintolerans överlappar varandra och det rekommenderas att laktosbelastning skall ingå i utredning av oklara buksmärtor. Kan även bäckensmärtor i samband med graviditet i vissa fall ha samband med laktosintolernas?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    MScPH 2007:1
  • 3.
    Hultman, Barbro
    Nordiska ministerrådet, Nordic School of Public Health NHV. Mid-Sweden University, Östersund, Sweden.
    Self-rated quality of life among unemployed people and people in work in northern Sweden2007Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Självskattad livskvalitet (QoL) har analyserats med ett QoL instrument (Hörnquist’s QLcs) omfattande livsdomänerna: kroppslig hälsa, psykiskt välbefinnande, kognitiv förmåga, socialt liv, sambo/familjeliv, aktivitet, ekonomi, livsmening och en global skattning för ’hela livet’. Totalt, 487 arbetslösa och 2917 anställda i åldrarna 25-64; och 651 arbetslösa och 2802 i sysselsättning (anställda, studerande och värnpliktiga) i åldersgruppen 18-24 år, undersöktes i en befolkningsenkät (tvärsnittsstudie) om hälsa och livsvillkor i norra Sverige 1997. Som i tidigare studier visade resultaten sämre QoL bland de arbetslösa. Största skillnaden mellan arbetslösa och sysselsatta fanns i den ekonomiska domänen (18-24, 25-64). Arbetslösa kvinnor (25-64) skattade finala värden av QoL – ’hela livet’ och livsmening - högre än arbetslösa män. I den unga gruppen (18-24), skattade inte arbetslösa kvinnor högre i någon av livsdomänerna. De unga arbetslösa männen skattade kroppslig hälsa och psykiskt välbefinnande högre. Interaktionseffekter tolkades på följande sätt: a) arbetslösa män (25-64) låg sämst till i den globala domänen ’hela livet’; b) bland de anställda var universitets/högskolexamen fördelaktigt för QoL men inte bland de arbetslösa (25-64); c) i den unga gruppen (18-24) skattade de sysselsatta aktivitet högre än de arbetslösa, och effekten stärktes ytterligare när de var regelbundet aktiva på sin fritid. Nära vänner och tillgång till kontanter var viktiga för alla deltagare, oavsett om de var i sysselsättning eller inte. Risken att vara ung och arbetslös var större om individen hade kortare utbildning, sämre ekonomi (enligt deras egna skattningar) och befann sig i den övre halvan av åldersgruppen (21-24). Till sist, slutsatsen att QoL är sämre när man är arbetslös – både för unga och de äldre (25-64) – överensstämmer med tidigare forskning; dock, i motsats till tre tidigare studier, är det psykiska välbefinnandet sämre bland de unga jämfört med bland de äldre. Intervention, i form av stadigt förbättrade arbetsvillkor för att motverka negativa effekter och utestängande från arbetsmarknaden, är av stor betydelse i ett folkhälsoperspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    MScPH 2007:2
  • 4.
    Norman, Christina
    Nordiska ministerrådet, Nordic School of Public Health NHV.
    Strategier för rehabiliteringoch återkomst till arbete: Samverkan mellan myndigheter och organisering i frivilliga former2010Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen är en nutidsanalys av delar av den svenska välfärden. Samverkan mellan myndigheter och organisering av socialt arbete i frivilliga organisationer är två samtida tendenser i det svenska välfärdssystemet. Båda studierna fokuserar på arbetslivsinriktad rehabiliteringför personer utanför arbetsmarknaden en längre tid. Den första studien beskriver samverkan mellan olika offentliga myn-digheter i form av ett samverkansteam (ReSamprojektet), medan den andra studien beskriver och analyserar en delvis brukarstyrd form för arbetslivsinriktad rehabilitering, den så kallade klubbhus-modellen (Fontänhusrörelsen).Den första studien var en processinriktad utvärdering med olika me-toder för datainsamling som intervjuer, fokuserade gruppdiskussioner, samt dagboksanteckningar. Den andra studien gjordes utifrån en deltagarbaserad forskningstradition där författaren arbetade med en forskarcirkel bestående av medlemmar från klubbhuset. Syftet var att närma sig rehabiliterings-processen på ett så utforskande sätt som möjligt. Data samlades in som detaljerade anteckningar, officiellt material och inspelade intervjuer.Resultat från den första studien visar att det var möjligt att samarbeta över myndigheternas gränser men att det fanns hinder som handlade om kulturella och organisatoriska skillnader mellan myndigheterna, olikheter när det gäller engagemang och begränsa-de resurser för att kunna möta klienternas komplexa behov. Samtidigt var en viktig lärdom att ju mer kunskap handläggarna hade om varandra och sina respektive organisationer destolättare blev samar-betet. Resultat från den andra studien visar att genom det dagliga arbetet formas, fördjupas och åter-upptas relationer och den stödjande omgivningen. Förstärkande mekanismer var en uttalad ideologi, en tydlig struktur för möten, återkommande arbetsgrupper ochcertifiering. Det var också viktigt att arbetsuppgifterna betraktades som nödvändiga och att de gjorde en skillnad om de utfördes. Å andra sidan beskrevs rörelsen som begränsande för vissa medlemmar.I diskussionen används tillit somett begrepp som spänner över individ-, grupp-och samhällsnivå. Tillit blir ett sammanbindande begrepp mellan de båda studierna och visade sig vara den viktigaste komponenten för att etablera hållbara relationer på gruppnivå. Slutligen följer en mera framåtblickande diskussion som handlar om hur utanförskap kan bemötas genom samverkansaktiviteter respektive frivillig organisering och vilken roll verksamheterna kan få i välfärdssystemet

    Ladda ner fulltext (pdf)
    MScPH 2010:1
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf