Det finns i Göteborg stora skillnader mellan de olika stadsdelarna i socialt, ekono-miskt och etniskt avseende, och det avspeglar sig också i befolkningens hälsa. I en tidigare rapport (Barnhälsoindex för stadsdelarna i nordöstra Göteborg från 2010) visades klart hur denna ojämlikhet fått ett starkt genomslag hos också de yngsta: barnen 0-17 år i de fyra stadsdelarna i Nordost, Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen, uppvisade i de allra flesta avseenden sämre hälsa än sammantaget för barnen i hela Göteborg. Rapporten fick stor spridning bland politiker och andra be-slutsfattare i staden, och förstärkte ambitionerna att på olika sätt investera i en soci-al, ekonomisk och hälsofrämjande utveckling av dessa stadsdelar. Men man insåg samtidigt att de andra delarna av staden inte nödvändigtvis måste vara utan problem. Ojämlikheten är inte begränsad till Nordost och det finns indikat-ioner på att ohälsa, missbruksproblem, anpassningssvårigheter och brist på stöd förekom inom andra områden, möjligen av annan typ och möjligen med annan för-delning. Men detaljerna visste man inte, för det finns inga data tillgängliga. Därför beslöt kommunfullmätige att helt enkelt utvidga kartläggningen till hela staden Göte-borg, att beställa ett barnhälsoindex för alla stadsdelarna. Eller som det uttrycks i folkhälsodelen av kommunstyrelsens budgetförslag för 2012: ”Vårt mål är att alla göteborgare ska ha samma goda folkhälsa som de grupper som idag har den bästa folkhälsan. Ohälsan slår hårdast mot de mest utsatta och det drabbar också barnen och den är intimt kopplad till barnfattigdom. I Göteborg lever nästan vart sjätte barn i fat-tigdom men skillnaderna mellan barns välfärd i olika stadsdelar är stor. Staden ska motverka ökade skillnader mellan människor och istället sträva efter jämlikhet i hälsa – särskilt riktat mot barn, ungdomar och deras föräldrar. Ohälsans klasstrappa i Göte-borg ska bort. En grundlig analys av situationen i Göteborg för barn och ungdomar behövs. Därför ska varje stadsdel i samverkan med hälso- och sjukvården ta fram un-derlag till ett barnhälsoindex. Barnhälsoindexet ska sedan användas som verktyg i verksamheter som rör barn och unga för att bryta trenden av den ojämlika hälsan i Göteborg”.Man insåg snart från stadsdelarnas sida att låta varje stadsdel ta fram varsitt barn-hälsoindex kanske inte var det bästa sättet att arbeta på. Risken för svårigheter att jämföra resultaten och för att komma i otakt med dem är överhängande. Jag fick därför återigen uppdraget att utveckla ett Barnhälsoindex, som både kunde ge en heltäckande bild av barnens hälsosituation i hela Göteborg, men som också kunde belysa de skillnader som i olika avseenden finns mellan stadsdelarna. Målet blev, som tidigare, att konstruera ett barnhälsoindex, som ska ge en samlad bild över barnens hälsostatus, både ur ett medicinskt och psykosocialt perspektiv, men även ta hänsyn till de indikatorer på hälsa som är viktigt ur ett befolkningsper-pektiv. Indexet ska bygga på en rad indikatorer som fyller kraven på relevans, kvali-tet och tillgänglighet, och det ska ge möjlighet att jämföra barnens situation i stadsde-larna, både över tid och med staden som helhet samt med Regionen och Riket, om data finns tillgängliga. Sedan jag senast gjorde ett Barnhälsoindex i Göteborg har stadens administrativa indelning ändrats, 2011 reducerades antalet stadsdelar från 21 till 10. Efter många överläggningar med berörda personer beslöt jag att använda de gamla stadsdelarna, för att kunna jämföra bakåt, men allra mest för att man på det viset bryter ner resul-taten till mindre enheter, vilket gynnar förståelsen och underlättar interventioner. En särskild statistikgrupp inom stadens förvaltning arbetar med att skapa ytterligare mindre statistiska enheter, s.k. mellanområden, som skall kunna belysa befolkning-ens liv och verksamhet på en mer lokal nivå än stadsdel, eftersom resultaten enligt kommunfullmäktige annars kan ge en missvisande bild. Det betyder att sådana mel-lanområden i framtiden kan bli lämplig indelningsgrund också för ett Barnhälsoin-dex, förutsatt att data görs tillgängliga på den nivån. Precis som i tidigare rapporter, internationella, nationella och lokala har Barnkonventionens definition av barn följts, dvs. individer under 18 år. Uppdraget redovisas härmed, och jag ber att få tacka de många personer som på olika sätt hjälpt till att få styrsel på projektet och medverkat till att data kunnat samlas in (se närmare sid 13 och 17). Särskilt vill jag tacka Mats Klingberg på NHV, som nog-grant konfigurerat data och placerat dem i tabellerna. Detta är ju inte en definitiv och slutgiltig uppsättning av indikatorer, utan skall ses som ett försök att systematisera och strukturera de kunskaper som finns på fältet. Förhoppningsvis kan rapporten leda till ett fortsatt utvecklingsarbete, så att det till slut existerar en komplett och högkvalitativ uppsättning av indikatorer, som på ett tillförlitligt och relevant sätt speglar barns och ungdomars hälsa och välbefinnande på kommun- och kommundelsnivå. Det ska också understrykas att detta Barnhälsoindex i första hand skall användas för att ge vägledning för aktiva insatser på barnhälsans område, och som sådant skall det var tydligt, lättförståeligt och överskådligt. Det är inte tänkt som en vetenskaplig publikation. En sådan lär komma senare, då med mer utvecklade statistiska bearbet-ningar och sambandsanalyser. Men det hindrar inte att det också i denna version har tillämpats ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till upplägg, metoder, data och tolkningar.