The labour supply of low-skilled – incentives in the unemployment insurance systems. A comparative description based on Nordic countriesIn this report we describe and discuss the changing character of unemployment insurance (UI) systems in the Nordic countries in relation to the changing labour market situation of low skilled adults, from around 1990 and onwards. The focus is on how different characteristics of the national UI systems - and particularly the changes in these systems - may have affected the labour market position of low skilled by affecting their work incentives.This report has two main purposes: First, to construct a descriptive empirical basis for a discussion regarding the relationship between the design of the unemployment benefit system and the labour market performance of low-skilled compared to higher-skilled workers. The second purpose is to lay the foundation for a more systematic econometric analysis regarding the influence of the unemployment insurance systems on the labour market performance of low skilled - compared to high skilled workers in Norway, Sweden, Denmark and Finland.

This report presents a preliminary knowledge status about implications of the sharing economy for labour markets and employment relations in the Nordic countries. It also reviews how the Nordic countries and their social partners approach the sharing economy and issues relating, amongst other, to its legality, regulation, taxation, and terms of competition. There is so far scant supply of statistics, data and research in this field. The employment potentials and consequences of the sharing economy will, amongst other, depend on the governments’ and the organized actors’ responses to these challenges. Currently, all the actors seem to be in a phase of knowledge gathering and deliberation of possible policy options, cautiously avoiding taking steps that might obstruct the development of the sharing economy.

The Nordic future of workHow will work and working life in the Nordic countries change in the future? This is the question to be addressed in the project The Future of Work: Opportunities and Challenges for the Nordic Models. This initial report describes the main drivers and trends expected to shape the future of work. It also reviews the main distinctions of the Nordic model and recent developments in Nordic working lives, pointing towards the kind of challenges the future of work may pose to the Nordic models. Too often, debates about the future narrowly focus on changes in technology. This report draws attention to the broader drivers and political-institutional frameworks influencing working life developments, aiming to spur debate about how the interaction of changes in demography, climate, globalization and digital technologies may influence Nordic working lives in the coming decades.

A Finnish and English summary is included in the report. A full version in English will be available soon. Denne rapport opsummerer udviklingen i arbejdsmobiliteten fra de nye EU-lande til Norden siden EU-udvidelsen i 2004, konsekvenserne for arbejds-markederne i Norden og afsender-landene, hovedtrækkene ved de politiske tiltag og tilpasningsstrategier de nordiske lande har gennemført, og de vigtigste udfordringer de nordiske lande står over for på dette felt i tiden fremover. I rapporten peges der på, at Vesteuropa og Norden har oplevet betydelig og øgende arbejdsmobilitet fra de nye medlemslande siden 1. maj 2004. Det konkluderes, at den forøgede arbejdsmobilitet fra især Polen og de baltiske lande har medvirket til højere vækst og lavere inflation i de nordiske lande, end det ellers havde været muligt i en periode med langvarig højkonjunktur og forøget mangel på arbejdskraft i Norden. Det vurderes, at udfordringerne i de nordiske lande primært har været knyttet til væksten i tjenestemobilitet og udstationering. Rapporten viser endvidere, at arbejdsudvandringen fra Polen og de baltiske lande siden 2004 har været kraftig og har medført mangel på arbejdskraft i disse lande. Det vurderes, at selv om erhvervsdeltagel-sen har vokset betydeligt, især i de baltiske lande, vil hovedudfordringen for disse lande fremover være at øge den hjemlige erhvervsdeltagelse yderligere. Rapporten udgør det sidste produkt fra Kontaktgruppen vedrørende EU-udvidelsen, som blev nedsat af EK-A i 2004, og hvis mandat ophørte den 1. december 2007.

This report sums up the developments in labour migration from the member countries to the Nordic Region since EU enlargement in 2004, the consequences for the labour markets in both the Nordic Region and in the countries of origin, the main features of the political initiatives and adaptation strategies adopted by the Nordic countries, and the most important challenges that the Nordic countries will face in this area in the future. The report points out that Western Europe and the Nordic Region have experienced significant and increasing mobility of labour from the new member countries since 1 May 2004. It concludes that greater mobility, particularly from Poland and the Baltic countries, has been a contributory factor to higher growth and lower inflation in the Nordic countries than would otherwise have been possible in a period of prolonged economic prosperity and increasing labour shortages. It also states that the challenges in the Nordic countries have primarily been associated with the growth in in-service mobility and postings away from home. In addition, the report confirms quite significant emigration of workers from Poland and the Baltic countries since 2004, which has led to shortages of labour in those countries. It concludes that even though employment levels have risen significantly, especially in the Baltic countries, the main challenge for these countries will continue to be how to further increase domestic employment levels. This report constitutes the final product of the expert group on EU expansion set up by EK-A in 2004, the mandate for which expired on 1 December 2007.

Två centrala förändringar i den internationella ekonomin är potentiellt betydelsefulla ur ett nordiskt arbetsmarknadsperspektiv: utvidgningen av EU till att omfatta de tidigare planekonomierna i central- och öst-Europa och integrationen av de stora och starkt växande ekonomierna i öst-Asien. En annan ändring som samtidigt ägt rum är den ökade fragmenteringen av företagens värdekedjor som inneburit en snabbt växande handel med mellanprodukter. Det saknas inte bud på hur dessa utvecklingsförlopp påverkar arbetsmarknaden, här finns hela spektret från mycket dystra hotbilder till rosenröda skönmålerier. I denna rapport ges en översikt av det forskningsbaserade kunskapsläget rörande effekterna av internationaliseringen på sysselsättning, arbetskraftsefterfrågans struktur samt löner. Vidare sammanfattar den centrala resultat från ett projektet "Internationaliseringen av de nordiska arbetsmarknaderna och dess konsekvenser för arbetskraftsefterfrågan" som mera specifikt ser på vilka konsekvenserna har varit i de nordiska länderna. Rapporten behandlar emellertid inte enbart vad som sker med sysselsättning och löner som en konsekvens av utflyttning av produktion och andra aktiviteter till andra länder men även hur de nordiska arbetsmarknaderna påverkats av att de också internationaliseras via ett starkt växande utländskt ägande av näringslivet. Några eksempel på frågor denna tendens aktualiserar är: Innebär den ökade internationaliseringen på hemmaplan högre löner, större löneskillander, ökad osäkerhet i anställningarna, att också de inhemska företagen blir mera produktiva?

Denmark, Estonia, Finland, Norway, and Sweden participated in the first round of the International Survey of Adults’ Skills. The survey is a product of the Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC) led by the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). The survey assessed the proficiency in literacy, numeracy, and problem-solving in technology-rich environments of adults aged 16–65. This publication is the product of the Nordic PIAAC Network, consisting of members from all five countries. It concentrates on the comparative results from four Nordic countries and Estonia, forming a Nordic region with many common features. It supplements the series of national and international PIAAC reports by comparing the results from five countries, as well as comparing an aggregate of these countries to other country aggregates. The results published in this book draw on a unique Nordic database, which the Nordic PIAAC Network has produced. The database consists of PIAAC assessment data and background information, supplemented by social, educational, and labour market register data from the five countries.

I denna studie kartläggs kunskap om kvinnor som har rätt att delta i de nordiska integrationsprogrammen men som inte gör det. Studien ämnar besvara tre frågor:

• Hur stor är problematiken med icke-deltagande i integrationsprogrammen?• Vilka faktorer ligger bakom icke-deltagandet och hur kan deltagandet stärkas genom att undanröja hinder och stärka incitament? • Hur kan alternativa insatser stärka upp de reguljära programmen?

Kartläggningen har gjorts genom dokumentstudier, intervjuer med aktörer med insyn i integrations-programmen, intervjuer med aktörer som arbetar nära målgruppen, samt intervjuer med personer som själva tillhör målgruppen. Därtill har fallstudier av etableringsfrämjande insatser utanför de reguljära programmen genomförts – 4–5 i mindre format och en djupgående fallstudie per land.

This report has been commissioned by the Labour Market Committee of the Nordic Council of Ministers. The chief aim is to provide policy-relevant knowledge by conducting a comparative analysis of refugee labour-market integration in Scandinavia. Instead of focusing on the well-known employment gap or the fiscal impact of refugee unemployment, this study investigates the divergent impacts of integration programmes and settlement policies for refugees from different backgrounds. Through longitudinal comparative analysis, this study examines the labour-market integration of refugees in Denmark, Norway and Sweden, searching for explanations of cross-national differences by combining statistical analyses with in-depth analyses of national policies and governance structures.

Formålet med denne undersøgelse er kortlægge de aktuelle forskelle og ligheder i rekrutteringsudfordringerne i en række væksterhverv i Sverige, Danmark og Norge. Resultaterne baserer sig på en spørgeskemaundersøgelse til 1.723 virksomheder, der er målrettet ved hjælp af statistisk analyse af online jobopslag. Undersøgelsen viser, at rekrutteringsudfordringer og mismatch mellem udbud og efterspørgsel på arbejdsmarkedet er en reel økonomisk vækstbarriere i de fem væksterhverv i Norden. Undersøgelsen peger på, at rekrutteringsudfordringerne på tværs af de tre lande er størst inden for erhvervene IKT og Digital og automatiseret produktion, hvor op mod hver tredje rekrutteringsforsøg er forgæves. Rekrutteringsudfordringerne skyldes både mismatch, i forhold til hvor stort arbejdsudbuddet er og at udbuddet ikke altid har de rette kompetencer.

Most Nordic labour market and welfare state models are shaped around the notion of the standard full-time open-ended contract. However, the recent development in non-standard work (NSW) may challenge these institutions. In this TemaNord report, we analyse the recent development of NSW within the context of the Nordic models. We draw on Nordic Labour Force Survey data to map the recent development in the well-known forms of NSW, and through in-depth case studies, we explore emerging NSW practices and policy responses. There has been a fairly stable development in NSW across the Nordics, but the sector specific statistics and case studies display significant changes beneath this still surface. We find examples of novel policy responses to these developments, but the corona crisis also revealed gaps in the Nordic social- and employment protection regarding emerging forms of NSW. 

I denne rapport argumenterer forfatterne for, at der i beskæftigelsespolitikken er behov for at flytte det strategiske fokus fra 'flexicurity' til 'mobication' ('mobility through education'), som indebærer, at man sætter kompetenceudvikling i centrum. Det er forfatternes vurdering, at 'flexicurity' fortsat udgør et vigtigt fundament for fleksibiliteten og sikkerheden for først og fremmest de ledige på arbejdsmarkedet, men at der er behov for en langt mere offensiv satsning på livslang uddannelse af hele arbejdsstyrken, hvis man skal sikre arbejdskraftens konkurrencedygtighed fremover. 'Mobication' sigter netop mod at styrke arbejdskraftens muligheder for at tilpasse sig og bevæge sig i forhold til de skiftende behov på et arbejdsmarked i en stadigt mere konkurrencepræget verdensøkonomi.

Internationellt talas det ofta om den nordiska modellen – en modell som sammanlänkar de nordiska länderna och dess välfärdssystem. Länderna har dock valt att arrangera arbetsmarknadspolitiken på olika sätt. Arbetsförmedling och andra typer av arbetsmarknadsåtgärder görs på olika sätt av olika aktörer i de olika länderna. Alla länder brottas dock med samma utmaningar kring arbetslöshet och utanförskap.

Syftet med denna rapport från Oxford Research är att jämföra de olika system som finns för att styra arbetsmarknadspolitiken i Norden för att länderna därmed ska kunna lära sig av varandra. Rapporten granskar de reformer som gjorts sedan 2000 för att utröna vad som fått effekt.

Rapporten konkluderar med rekommendationer kring bland annat detaljstyrning, ekonomiska incitament som styrmedel, privata aktörer, reformtakten i Norden samt kommunernas roll inom arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsmarknadsutbildning är en viktig del av arbetsmarknadspolitiken, en pusselbit i det större välfärdssystemet. De nordiska länderna har utvecklat en modell där fokus i högre utsträckning är på att trygga anställningsbarheten än på att säkra anställningar. I den modellen är arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa centralt. Oxford Research har tillsammans med ett team av nordiska experter analyserat arbetsmarknadsutbildningar i Norden.

Rapporten skildrar systemen utifrån bland annat inriktning, målgrupp, omfattning, finansiering och resultat. Arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa i de tre autonoma regionerna beskrivs också. Rapporten konkluderar att det finns en trend i de nordiska länderna mot att arbetsmarknadsutbildningen kommit att bli alltmer inriktad på att få personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete.

This Review report is a description of the background and development of the Nordic Questionnaire for Monitoring the Age Diverse Workplace (QPSNordic-ADW). In this review report relations of work and well-being for senior workforce is overviewed. Also the development of the earlier QPSNordic and it use is reported. The reader will also find information about the development of the new QPSNordic-ADW and its content.

För kvinnor som kommit till Norden som skyddsbehövande eller som anhöriga till skyddsbehövande tar det ofta lång tid att komma i arbete – både i jämförelse med män i samma grupp och med inrikes födda kvinnor och män. I denna rapport har Oxford Research sammanställt nordisk kunskap för att försöka besvara frågan varför det förhåller sig på det viset. Rapporten ger även en översikt över vilka stöd som nyanlända kvinnor erbjuds för att underlätta övergången till arbete i de nordiska länderna, samt vad vi vet om hur effektiva dessa verktyg är.Dessutom har lokal etablering undersökts genom fem fallstudier av insatser för nyanlända kvinnor från olika platser runtom i Norden. I fallstudierna belyses såväl hinder som framgångsfaktorer i syfte att informera och inspirera till det fortsatta arbetet för att främja ett jämställt deltagande på den nordiska arbetsmarknaden.

This User's Guide is a description of the Nordic Questionnaire for Monitoring the Age Diverse Workforce (QPSNordic-ADW), its contents, measurement characteristics and its potential use as a research tool and especially as a survey instrument in a survey feedback process. The QPSNordic-ADW can be applied as a research method or as a survey feedback instrument in organization development: to provide a basis for implementing organizational development and interventions, for research into associations between work and health, and for documentation of changes in work conditions. The QPSNordic-ADW is available in English, Finnish, Danish, Norwegian and Swedish. All the different language versions of the questionnaire are included in this report, as an appendix.

This collection of national background reports are produced as part of a pilot project on Nordic Labour Markets and the Sharing Economy funded by the Nordic Council of Ministers and organized by Fafo, Oslo. The aim of the pilot project was to facilitate Nordic information exchange and provide a better knowledge base for developing future Nordic studies in this area. As part of the project, Fafo invited a group of researchers from all the Nordic countries to prepare short national background papers and take part in a two day workshop in Oslo, 26-27 September 2016. The national background papers were written within very restricted budget frames, and should be read in combination with the overall report from the pilot project, please find the main report on this page. The Nordic research group has consisted of Antti Saloniemi (University of Tampere), Per Kongshøj-Madsen and Stine Rasmussen (CARMA, Aalborg University), Anna Illsøe (FAOS, Copehagen University), Bertil Rolandsson, Jesper Peterson and Tomas Berglund (University of Gothenburg), Katrín Ólafsdóttir (Reykjavik University School of Business), and Jon Erik Dølvik and Kristin Jesnes (Fafo).

This report aim to go behind narratives of digitalization as a uniform force of disruption, job destruction and revolutionary change at work, and convey a nuanced picture of digitalization played out at ordinary Nordic workplaces in traditional sectors of work. The report is explorative and the findings preliminary, but the picture emerging is nevertheless sobering. Findings show how digitalization in important sectors of Nordic labour markets are marked by gradual adaptation rather than paradigmatic, disruptive change. The connection between digital technologies and the organization of work emerges as a two-way relationship where institutions and politics still matter. Our empirical observations also suggest that the actors in the Nordic model of work are able to continue to influence this relationship in ways that appear to be compatible with the modus operandi of the model.

I denne rapport præsenteres resultaterne fra et nordisk samarbejdsprojekt om rekruttering af kompetencearbejdskraft til Norden fra lande uden for EU/EØS-området. I rapporten redegøres der for de nationale lovreguleringer i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige og for udviklingen i regelværket gennem de sidste ti år. Studiet har haft særlig fokus på indvandring og rekruttering af ingeniører fra tredjelande, samt på nationale og nordiske udfordringer i arbejdsindvandringspolitikken. En vigtig baggrund for projektet har også været et ønske om at styrke den nordiske dimension i udviklingen af arbejdsindvandringspolitikken og bidrage til en videreudvikling af samarbejdet mellem de nordiske ingeniørorganisationer, relevante arbejdsgiverorganisationer og nordiske forskere.

This project, based on a research study of good cases on inclusion from the Nordic countries, tries to answer the question: What is required for new arrivals to become part of a new society and working life?

The result was presented during a one day program at the NCAEL 7th Nordic Conference on Adult Education and Learning, 3–5 May 2017 in Jönköping in Sweden, where researcher, experts and practitioners from the Nordic countries discussed and formulated ten conclusions of best models for inclusion. 

This report describes all parts of the project. The research, the cases, the content of the conference and the ten conclusions on good inclusion based on Nordic activates as well as documents for disseminating, to start discussions and increase the knowledge about models for inclusion of new arrivals.

Foreløbig version Endelig version forventes udgivet ultimo december/primo januar 2008

Foreløbig version Endelig version forventes udgivet ultimo december/primo januar 2008

Foreløbig version   Endelig version forventes udgivet ultimo december/primo januar 2008

Foreløbig version Endelig version forventes udgivet ultimo december/primo januar 2008

Foreløbig version Endelig version forventes udgivet ultimo december/primo januar 2008

Indhold

• Om prosjektet
• Om undersøkelsen
• Kommentarer til metode og rapport
• Hovedfunn
• Akseptable årsaker for å sykemelde seg
• Akseptabel lengde på sykemelding
• Akseptable årsaker vs. godtatt lengde på sykemelding
• Påstander om langtids sykefravær

Rapporten ger en kunskapsöversikt om omfattningen och utvecklingen av arbetskraftens rörlighet inom Norden men belyser även de ekonomiska effekterna av rörligheten. Till skillnad från de flesta tidigare studier på området belyses särskilt omfattningen av pendling mellan de nordiska länderna, men migration berörs även bitvis. Rapporten är utarbetad på uppdrag av de nordiska finansministrarna.

Nordisk pendlingskarta 2009 Baserat på senaste statistiken från 2006 Nordisk pendlingskarta redovisar pendling mellan de nordiska länderna. Syftet är att ge en bild över rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden. Årets utgåva är den fjärde i sitt slag som har tagits fram av de nordiska statistikmyndigheterna på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Nytt i denna rapport Under 2006 ökade pendlingen mellan de nordiska länderna med 8000 personer till drygt 44 000 arbetspendlare. Svenskarna stod för den klart delen av ökningen. För den resterande ökningen stod danskar och finländare till Sverige. Sedan den första mätningen av den nordiska arbetspendlingen 2001 har den totala arbetspendlingen ökat med cirka 50 procent. Pendlingen från Sverige till Danmark står för den klart största andelen. Köpenhamns kommun och Oslo kommuner hade den största inpendlingen från grannländerna. Inpendlingen från Sverige dominerade stort. Ett tredje intressant gränsområde är Tornedalen, där Haparanda kommun i Sverige tillhörde Torneå-Kemi lokala arbetsmarknad.

Syftet med rapporten är att beskriva den gränsöverskridande arbetsmarknaden i Norden. År 2008 arbetspendlade 52 900 personer över riksgräns mellan Danmark, Norge och Sverige, vilket är den högsta siffran sedan mätningarnas början 2001. Finland och Island ingår inte i rapporten. Sedan den första mätningen 2001 har den totala arbetspendlingen mellan de tre länderna mer än fördubblats. Ökningen mellan 2006 och 2008 var särskilt stor. Pendlingen från Sverige till Danmark stod för den klart största andelen av ökningen och har 2001-2008 ökat med 349%. Pendlings¬strömmen från Sverige till Norge och Danmark till Norge har också tydligt ökat. Övriga pendlingsströmmar visar en negativ utveckling. Siffrorna redovisas efter kön, utbildningsbakgrund, bransch m.m.. Totalt uppgick nordbornas löneinkomster från annat nordiskt land till drygt 22 miljarder SEK under 2008.

Statistiska redovisningar över den nordiska arbetsmarknaden har i huvudsak byggt på sammanställningar av nationella data. Med projektet "Nordisk pendlingskarta" har de fyra nordiska statistikmyndigheterna fått möjlighet att gå vidare och även sambearbeta data. Projektets syfte har varit att beskriva den gränsöverskridande arbetsmarknaden under 2001. Denna delrapport beskriver utbytet mellan Sverige och Finland och redovisar antalet löneinkomsttagare samt hur många av dem som haft sin huvudsakliga löneinkomst i grannlandet och därför klassificeras som arbetspendlare över riksgräns. De summerade löneinkomsterna ger också en bild av gränspendlingens betydelse. Projektet Nordisk pendlingskarta 2001 genomförs i samverkan mellan Danmarks Statistik, Statistiska Centralbyrån i Sverige, Statistisk Sentralbyrå i Norge och Statistikcentralen i Finland. Projektet omfattar fyra avsnitt avseende pendling mellan Sverige och Norge, Danmark och Sverige, Norge och Danmark samt Sverige och Finland, Resultaten kommer att sammanfattas i en huvudrrapport som presenteras i början av 2005.

Rapporten, som är utarbetad av Ramböll, Sverige, på vägnar av Nordiska ministerrådet för Arbetsliv samt Nordiske Ministerrådet för Utbildning och Forskning, kartlägger de fem nordiska ländernas tilltag i förhållande till ungdomsarbetslösheten på både arbetsmarknads- och utbildningsområdet och analyserar tilltagen i förhållande till de gemensamma kort- och långsiktiga utmaningarna som de nordiska länderna står inför. Utifrån analysen pekas det på några genomgående drag av goda exempel från de nordiska länderna.

Rapporten giver en oversigt over de nordiske landes sygefraværsudvikling samt love, initiativer og incitamenter på sygefraværsområdet (dog ikke for Island). Målgruppen er myndighedspersoner, som ønsker en oversigt over de vigtigste tendenser og politiske initiativer de senere år, når det gælder sygefravær i Norden. Rapporten udgør et supplement til en holdningsundersøgelse vedrørende acceptable årsager til sygefravær i de fem nordiske lande, som blev gennemført i 2007 af Opinion, Norge, samt til en analyse af data fra denne holdningsundersøgelse, som blev gennemført af det norske forskningsinstitut SNF. Holdningsundersøgelsen foreligger på NMR’s hjemmeside i form af en sammenfatning og fem landerapporter, mens analysen kan findes på SNF’s hjemmeside (rapport nr. R23/07). Det samlede arbejde udgør resultatet af Ministerrådet for Arbejdslivs beslutning i 2005, hvor man nedsatte en nordisk kontaktgruppe vedrørende sygefravær til og med 2007 med henblik på at indsamle og analysere information om udviklingen i og initiativer mod sygefravær i de nordiske lande.