Denna rapport beskriver covid-19 pandemins effekter på kulturlivet i de nordiska länderna. Rapporten kartlägger även de åtgärdspaket som de nordiska regeringar utverkat för att mildra den globala pandemin, liksom de nationella restriktionernas verkningar. Rapporten visar att trots relativt stora skillnader i nationella restriktioner finns inga tecken på systematiska skillnader i hur ländernas kultursektorer påverkats. Krisstöden har i sin tur varit relativt lika i de nordiska länderna, både i storlek och struktur, men ett huvudproblem i flera länder är att de små kulturaktörerna, främst egenföretagare, inte nåtts av stöden i önskvärd omfattning. Rapporten är genomförd av forskare från Telemarksforskning i Norge på uppdrag av Kulturanalys Norden. Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik som etablerats på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Denna förstudie kartlägger underlag för att arbeta med en mer tematisk bearbetning av nordisk kulturstatistik. Syftet är att fördjupa förståelsen kring geografiska effekter av nordisk kulturpolitik och möjliggöra en analys av kulturens utbud, tillgänglighet och användning. 

Rapporten visar att det finns möjligheter att ta fram jämförande nordisk statistik ur ett geografiskt perspektiv vad gäller utbud av biograffilm, bibliotek och museer. Inom övriga kulturområden saknas en fullt utvecklad statistik vilket försvårar möjligheter till en sammanhållen geografisk analys. För att vidga perspektivet synliggörs kulturutbud i civila aktörers regi vilka förefaller stå för en betydande del av lokala kulturliv. 

Förstudien är genomförd av Kulturanalys Norden, ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik som etablerats på uppdrag av Nordiska Ministerrådet.

New Nordic report: Government initiatives to promote reading and interest in reading among children and young people in the Nordic region

 Children's and young people's reading is a prioritized cultural and educational policy issue in the Nordic countries and in the Nordic cultural policy co-operation programme. The aim of national initiatives to promote reading is to increase literacy, strengthen the interest in reading and make literature a natural part of children's and young people's everyday lives. A strong reading culture is considered to provide better opportunities for education, culture and participation in democratic dialogue. In this policy brief, Kulturanalys Norden presents a compilation of current government reading promotion initiatives for children and young people in the Nordic countries and the autonomous regions.

 The report is produced by Kulturanalys Norden. Kulturanalys Norden is a Nordic knowledge centre for cultural policy established on behalf of the Nordic Council of Ministers.

I denna promemoria och tekniska rapport sammanställer Kulturanalys Norden en genomgång av litteraturstatistik i de nordiska länderna. Vi tar vår utgångspunkt i tabell CULT17 som redovisas i Nordic Statistics Database (NSD). I rapporten redovisar vi även förutsättningarna för en fortsatt harmonisering av standarder för statistiken över publicerade böcker. För att utveckla statistiken till ökad jämförbarhet är vår rekommendation att länderna framöver på ett samstämmigt sätt även inkluderar digital utgivning och egenutgivning. Vidare är rekommendationen att länderna undersöker möjligheterna till att leverera en separat variabel - ”varav barn- och ungdomsböcker” – utöver nuvarande genreuppdelning. Att främja en långsiktig och systematisk samordning av nordisk kulturstatistik är en prioriterad uppgift för Kulturanalys Norden. Vi tittar bland annat på vad som räknas in i de olika områdena, hur de är definierade och hur frekvent och vid vilka tidpunkter man samlar in statistiken. Detta är den femte rapporten i serien. Sedan tidigare har vi utrett statistikområdena teatrar, offentliga kulturutgifter, sysselsättning inom kultursektorn, bibliotek, film samt museer.

 Publikationen är utgiven av Kulturanalys Norden på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

 Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik. Det är etablerat på initiativ av Nordiska Ministerrådet och ligger sedan 2016 som uppdrag hos Myndigheten för kulturanalys.

I rapporten Kultursamarbeten och nordisk bidragsgivning studeras fördelning av de två stora kulturstöden hos Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt – ”Projektstöd till tvärgående samarbeten” respektive ”Kultur- och konstprogrammet”. Rapporten sammanställer en analys av samarbeten inom konst och kultur, och hur den nordiska bidragsgivningen möjliggör för gemensamma projekt. Fokus läggs på utformning av tvärgående samarbeten mellan kulturskapare och genomförande av projekt. En viktig utgångspunkt för studerad bidragsgivning är att den ska bidra till utbyten mellan de nordiska länderna och skapa nordiskt mervärde.  Baserat på intervjuer med bidragsmottagare framkommer erfarenheter av hur det är att söka kulturstöd från Nordisk kulturfond och Nordisk kulturkontakt samt bygga upp nätverk. 

 En återkommande problematik inom nordiskt samarbete kretsar kring geografiska, miljömässiga och ekonomiska hinder som påverkar projekten från planering till genomförande. Geografiska avstånd skapar ojämlika förutsättningar för samarbete, där centrala områden gynnas av goda kommunikationer och stora kulturbudgetar, medan perifera områden står inför svårigheter att inkluderas på grund av bristande resurser. Samtidigt utgör de nordiska kulturstöden ett viktigt komplement till den nationella bidragsgivningen, inte minst för de mindre länderna som på så sätt får möjlighet att skala upp projekt och därmed får del av en större publik och arbetsmarknad.  

 Rapporten är framtagen av Kulturanalys Norden. Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik som etablerats på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

 Rapporten är skriven på svenska med en sammanfattning på engelska.

Denna rapport beskriver kultursektorns återhämtning och förändring i spåren av covid-19 pandemin. Rapporten innehåller en jämförande analys av insatser i de nordiska länderna och de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Vid slutet av 2022 har länderna avvecklat de krisstöd som sattes in för att hantera pandemins effekter på kulturliv i Norden. Rapportens resultat visar på en hög grad av återhämtning men att vissa delar av sektorn tidvis har haft svårt att ta del av de insatser som sattes in. Förändringar som på sikt kan påverka kulturlivet i Norden är den digitala utvecklingen och andra former för kulturdeltagande.  

Rapporten är genomförd av forskare från Cupore i Finland på uppdrag av Kulturanalys Norden. Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik som etablerats på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Rapporten är skriven på svenska med en sammanfattning på engelska.

Denna rapport sammanställer en analys av Norden som en integrerad kulturregion. Studien baseras på en beskrivning av gränssamarbeten och mobilitet mellan länderna. Fokus läggs på gränsöverskridande arbetspendling i allmänhet och nordisk arbetsmarknad för kulturskapare i synnerhet. Covid-19-pandemin hade en negativ påverkan på gränsutbyten men resultatet visar på en återhämtning. För kultursektorn finns säsongsskillnader där vissa kvartal innebär en mer frekvent pendling, totalsiffrorna är dock blygsamma om man ser till arbetspendling som helhet. Studien visar att Öresundsregionen utmärker sig som en mer integrerad arbetsmarknad, men tillgången till ytterligare pendlingsdata för kulturskapare skulle kunna påverka helhetsbilden. Rapporten innehåller även en analys av handel med kulturella varor och tjänster mellan de nordiska länderna. Under den senaste tioårsperioden har ett skifte skett där handel med kulturella tjänster gått om handel med kulturella varor. 

 Rapporten är framtagen av Kulturanalys Norden. Kulturanalys Norden är ett nordiskt kunskapscentrum för kulturpolitik som etablerats på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

 Rapporten är skriven på svenska med en sammanfattning på engelska.

I denna promemoria och tekniska rapport sammanställer Kulturanalys Norden en genomgång av litteraturstatistik i de nordiska länderna. Vi tar vår utgångspunkt i tabell CULT17 som redovisas i Nordic Statistics Database (NSD). I rapporten redovisar vi även förutsättningarna för en fortsatt harmonisering av standarder för statistiken över publicerade böcker. För att utveckla statistiken till ökad jämförbarhet är vår rekommendation att länderna framöver på ett samstämmigt sätt även inkluderar digital utgivning och egenutgivning. Vidare är rekommendationen att länderna undersöker möjligheterna till att leverera en separat variabel - ”varav barn- och ungdomsböcker” – utöver nuvarande genreuppdelning.